Föremål för doktorsavhandling.

Språkets utveckling är en process som pågått under många århundraden. Likaså ord och uttryck som utvecklats och använts i lokala områden som varit isolerade från omvärlden i större eller mindre grad. Oftast är den lokala dialekten ett förenklat språk som ligger väl till för att användas i  det dagliga livet.

I mitten av 1800-talet var det en ung språkstuderande i Uppsala som visade ett särskilt intresse för det dialektala språket i vårt område Nolaskogs. Under tio somrar vistades han här för att uteslutande ägna sitt intresse åt de olika lokala dialekterna. Efter att så ingående studerat det folkliga språket samlade han sina erfarenheter i en doktorsavhandling som han försvarade för sin doktorsgrad. Jag är lycklig ägare av ett exemplar av denna avhandling.

En av slutsatserna han drar av sina studier är att dialekter utvecklats mera markant i områden med ytterst begränsad kontakt med omvärlden. Han konstaterar att i de inre delarna av Anundsjö och Björna socknar använde invånarna sig av dialektala ord och uttryck när de kommunicerade med varandra i större utsträckning än i kustsocknarna Grundsunda och Själevad. Han menar att de sistnämnda socknarnas omvärldskontakter genom sjöfart och annat hade inverkan på språkanvändningen. Ett exempel på en dialekt som nästan utvecklats till ett särskilt språk är i området som omfattar den värmländska finnmarken.

Det är mycket intressant att ta del av hans slutsatser i sin avhandling. Bland annat har han en diger  ordlista över ord från Anundsjömålet. De allra flesta ord finns kvar i Anundsjö och Björnamålet, ord som funnits under alla åren intill nutid. Men det finns även ord och uttryck som helt försvunnit eller som markant förändrats under årens lopp.

I vår tid med allt tätare globala kontakter lever dialekterna ett tynande liv. Det är väl heller inget som går att påverka i någon riktning. Språket är nämligen inget statiskt utan det utvecklas och förändras ständigt. Engelskan som världsspråk blir allt vanligt förekommande och efter en tid kommer de allra flesta vara tvåspråkiga. I det perspektivet är det mycket intressant hur det kommer att gå med ett så litet språk som svenskan i en avlägsen framtid. Härvid kan man hysa en förhoppning om att det inte kommer gå samma väg som med de enskilda dialekterna.

Nu gôbbar ta vä ti å dra ihop romsern.