Ett livstecken.

Skrivar äntligen några rader på min blogg. Förhoppningsvis skall jag försöka att vara lite mera kontinuerlig i mitt skrivande. Det har varit så mycke annat här på Tallbacken så jag har inte hunnit med. Våran Ulrika har varit hemma en vecka med sin familj. Då har vi sysslat med annat. Vi har varit rätt mycket uppe vid vårt fritidshus i Hemsjön. Det har väl inte varit det bästa badvädret , men de har ändå tagit några dopp.

Nu är det åter bara ”grundbemanning” här på Tallbacken. D.v.s Kärahustrun och jag. Det är ju tid för att plocka alla olika sorters bär. Hjortron har vi plockat så att vi klarar oss mer än väl. Jordgubbslandet fortsätter att producera frukter till tusen. Så där mellan fem och tio liter varannan dag. Det är fortfarande i blomning så än kommer et att ge skörd en tid.

Blåbären är också mogna så jag plockar sådana av och till. Den här dagen har vi ägnat oss åt att rensa de bär jag plockade härom sistens.

Ode till en frösabox

Att frysboxen bågnar av frukter och bär,

så locket stänges med mycket besvär,

Och utrymmet krymper fatalt.

Kan vara betingat av samlarbegär

Eller frukten av uttalad bärkarriär

det låter väldigt banalt.

Men det är betingat av samlarmani

Med inslag av meningslös eufori

samt skoningslöst sniket begär.

Men det ligger en sagolik känsla däri

att boxen blir bågnad av bärhysteri

 som ger livet en skön atomsfär.

Jöran