Det gamla klotet.

Det är snart sensommartid och dagarna blir kortare. Det är redan rätt mörkt om kvällarna. En annorlunda tid kan man tänka. Men ännu kan dagarna vara riktigt varma och soliga. Det är bara att kunna ta vara på tiden. Och leva i nuet. Inte fördjupa sig de mörka och grå dagarna som kanske kommer. Jag bifogar en dikt som i nägon mån spegler stämningen.

Tankar i sensommartid.

När flydda dagen åter är till ända

Solens strålar sakta nedåt vända

med god och gudlig glöd och glans

man vill till fagra minnen återvända

som ljuv mystik på livets trolska slända

med någonting som kom från ingenstans.

Augustiskymnings trolska blida blå

Som sakta jämnar ut sig till det grå

Och slutligt finner sin nyans

Den doft som dominerat dagen då

Son syns ej nånsin kan förgå

Ty slika ting de triggar mig till trans.

Så finner jag att livet har sin tjusning

Den nya dagen med sin ljusning

Gryr och börjar om på nytt

Då fylls jag av en ljuv berusning

Som ändå bara är en krusning

Av den tid som för evigt flytt.

Morgondimma, solen sakta gryr

Kort är tiden dagen från oss flyr

Aftonskymning omkring nejden breder

Allt är stilla, ändat allt bestyr

Sakta rofyllt, stunden ljuv och dyr

som hugsvalelse och ro bereder

Det gamla klotet.

Det är snart sensommartid och dagarna blir kortare. Det är redan rätt mörkt om kvällarna. En annorlunda tid kan man tänka. Men ännu kan dagarna vara riktigt varma och soliga. Det är bara att kunna ta vara på tiden. Och leva i nuet. Inte fördjupa sig de mörka och grå dagarna som kanske kommer. Jag bifogar en dikt som i nägon mån spegler stämningen.

Tankar i sensommartid.

När flydda dagen åter är till ända

Solens strålar sakta nedåt vända

med god och gudlig glöd och glans

man vill till fagra minnen återvända

som ljuv mystik på livets trolska slända

med någonting som kom från ingenstans.

Augustiskymnings trolska blida blå

Som sakta jämnar ut sig till det grå

Och slutligt finner sin nyans

Den doft som dominerat dagen då

Son syns ej nånsin kan förgå

Ty slika ting de triggar mig till trans.

Så finner jag att livet har sin tjusning

Den nya dagen med sin ljusning

Gryr och börjar om på nytt

Då fylls jag av en ljuv berusning

Som ändå bara är en krusning

Av den tid som för evigt flytt.

Morgondimma, solen sakta gryr

Kort är tiden dagen från oss flyr

Aftonskymning omkring nejden breder

Allt är stilla, ändat allt bestyr

Sakta rofyllt, stunden ljuv och dyr

som hugsvalelse och ro bereder

Bärskörden.

Våra skogsbär har i år lidit svårt av den varma sommaren och torkan. Maj månad som normalt skall utveckla de plantor av olika slag som senare skall ge olika sorters bär var extremt torr och regnfattig varför förutsättningarna för en god bärskörd spolierades. Speciellt hjortronens plantor är mycket beroende av regn i rätt tid. Det har rapporterats att blåbär finns på enstaka fuktiga platser. Hallonbuskarna har inte ens visat tecken på blomning och kartsättning. Dessbättre har vi här på Tallbacken rätt så god tillgång på olika bärsorter av fjolårets modell. Detta eftersom det i fjol var ett hyfsat bärår.

Nu är det också så att mina ålderdomliga ben inte tillåter några yviga svängar i bärmarkerna så det där med bär riskerar att bära åt skogen.

För säkerhets skull bifogar jag en dikt som heter:

Bärplockarn.

Si hörr han bär säg åt Te hallonrise vä gamberna.

Stöpplet å vrangt så illa dä låt han könn fäll int annelerns merna.

Men bära ti hinken dä ändå kan bli. Öm han ä idog å väldans sä envis

Fast dä ä fäll alti  ett väldans besmi fo ne  gå lätt på na vis.

Men bära ä fögan gött å ha Då vinterdaga bli lang

Sä dä ä nog rakt söm de ska va. I alle  de sorts sammanhang.

Sä han fortsätt å gå däri rise Hörre vrinket å vrångt  dä än är

För han tänk på nä hänn vise Dää fäll söbben å nåppe na bär

Dää bra bå för krappen å berna. Å för bära söm ä gött å ha.

Sä däfför sö vell jäg väl merna Nåppe bära dä ä fögan bra.

En dårvers

Blockering.

Block en dag det blir som alla andra

Vilken tröst det ändå kan oss ge

Ty det blir en dag som alla andra

Med ett block som ingen ville se

Om man sedan andra vill blockera

Skall man inte vara särskilt skraj

Att sin heta vilja demonstrera

Annars blir blir det genast bara blaj.

Om man någon annan vill blockera

Med ett stort och vederhäftigt block

Skall man genast vänligt konsultera

Någon som ej synes alltför tjock.

Ty han kanske kan dig separera

från allt meningslöst och simpelt tal.

Så att du kan saken preparera

inför månget stort och viktigt val.

Att gå på i gamla djupa spåren

Är ett vanligt bittert fenomen

Men man blir allt visare med åren

så man ej blir särskilt scitzofren

Då man lugnet helt kan återvinna

och man sitter i en tryggad båt,

Låter grämelse och sorg försvinna

som allt annat svinner erfteråt

Om man så inte vill blockera

någon annans livsvillkor

bör man ändå acceptera

att det ändå återstår

någon gnutta tolerans

för att hålla sig a´jour

med en broders disparans

mera viktigt än mn tror

En förvirrande fråga.

Jag tittade på ett inslag i kvällens Rapport som gällde klimatfrågans betydelse i valet. Efter sommarens extrema värme har just den frågan blivit alltmer betydelsefull. För att få lite perspektiv på det aktuella spörsmålet kom jag att Googla på hur jordklotet upplevt olika klimatsvängningar. Och kom in på en uppsjö av åsikter om klimatet och hur det varit i historisk tid. För att belysa detta bifogar jag en del som olika personer har deklarerat som sina åsikter.

Enligt FN:s klimatpanel styrdes klimatet av naturliga processer fram till mitten av 1800-talet, medan det därefter i tilltagande grad är människans fossilförbränning som styr. Men då jordens klimat förändrats mer under tidigare perioder, är det ett egendomligt påstående, skriver Sigvard Eriksson. Åtskilliga forskare har föreslagit olika naturliga förklaringar till varför temperaturen ökat. Mer än 200 vetenskapliga arbeten har publicerats som lett till slutsatsen att variationer av solaktiviteten har större betydelse för jordens temperatur än variationer i luftens koldioxidhalt.

En möjlighet som föreslagits av danske klimatfysikern Svensmark är att solaktiviteten (antal solfläckar) påverkar molnbildningen. Förhöjd solaktivitet leder till en minskad mängd av kylande låga moln och därmed till högre global temperatur. Historiska data bekräftar också sambandet mellan antal solfläckar och temperatur. Lägst aktivitet finner man vid det kyliga Maunderminimet under Lilla Istiden och högst under den medeltida värmeperioden och under 1900-talet. 1900-talets uppvärmning skulle således kunna förklaras som en följd av ökad solaktivitet efter Lilla istiden, som sträckte sig till slutet av 1800-talet. Det var ingen riktig istid, utan snarare en i raden av kallare perioder. Det är den kallperioden vi nu håller på att lämna. Kanske har vi redan lagt den bakom oss. Ingen signifikant uppvärmning har skett de senaste 18 åren. Det är först vid mitten av 1990-talet som forskarna börjat förstå att klimatet sedan istiden för 11500 år sedan inte alls varit så stabilt som man tidigare trott. Vissa populära opinionsbildare brukar emellertid, mot bättre vetande, framhålla denna period som en tid av optimalt och stabilt klimat.

Mellan 7000 och 3000 före Kristus inföll det Postglaciala klimatoptimet. Då var det varmare än nu. Årsmedeltemperaturen i Kina liksom i Europa var två grader högre än dagens. Efter en följd av flera varmare och kallare växlingar inträffade Medeltida värmeperioden, cirka 800 – 1300. Den har blivit kontroversiell i klimathotsdebatten. Klimathotsskeptikerna menar att om det var varmare än nu för tusen år sedan, vad säger att människans CO2-utsläpp har något med dagens globala uppvärmning att göra? Att den Medeltida värmeperioden verkligen existerat är förstås en obekväm sanning för dem som kämpar för det fossilfria samhället. Uppvärmningen sedan mitten av 1800-talet är cirka 1 ᴼC och vi vet inte ens hur mycket av detta som beror på ökande växthusgaser. Andra faktorer än CO2 har sannolikt större betydelse för klimatet och ytterst är det solen som är vår primära energikälla och därmed huvudorsaken till vårt klimat.

En lyckosam resa.

Gubbrörans vildmarksresa blev verkligen lyckad. _Det gynnsamma vädret bidrog givetvis till den lyckosamma utgången. Vistelsen vid Torvsjö kvarnar genomfördes av ett relativt ungt par som både serverade kaffe med tilltugg och stod för guidningen. Visst märktes det väl att han inte var så rutinerad men var hela tiden öppen för nya synpunkter som han tog som lärdomar.

Lunchen på Åsele värdshus var utformad son buffé där man kunde välja maträtter efter eget behag. Därvid kunde man lasta på så mycket eller lite man ville. Efter lunchen bar det av in i vildmarken där vi tangerade både Klippen och Fjälltuna. En upplevelse blev också besöket vid Björnlandets nationalpark. Där bjöds det på både fika och rekreation. Avslutningsvis besökte vi den gamla stenbron över Gideälven från 1919 vid Aspsele. Hemresa efter en mycket givande och intressant dag.

Nu väntar en stund i guden insomnias armar efter en lång och händelserik dag.

Gonatt och gomorron!

Gubbrörans resa.

I morgon är det dags för Gubbrörans vildmarks resa. Den kommer att beröra norra delarna av Björna socken och en del av Åsele. Bland annat skall vi besöka Torvsjö och ta del av en guidad tur bland alla små anläggningar som drivs av vattenkraft. Huvudattraktionen kommer att vara ett besök dels i Fjälltuna, ett nu övergivet boställe, och sedan gör vi ett besök vid björnlandets nationalpark med de upplevelser som den har att bjuda på. Jag infogar en beskrivning av parken och dess naturvärden:

Om Björnlandets nationalpark

I Åsele lappmark ligger Björnlandet – en storslagen vildmark och en av landets mest värdefulla urskogar. De vackra gamla tallarna, de hänglavsdraperade gransumpskogarna och de tydliga spåren av skogsbränder gör Björnlandet till både ett levande, dynamiskt ekosystem och ett biologiskt arkiv som visar på dramatiska förlopp i gångna tider. Björnlandet nationalpark bildades 1991 och består av 2300 hektar skog som skyddats till arv för våra efterkommande. Parken utvidgades 2017 och blev då dubbelt så stor. Skogarna liknar den natur som Linné beskriver från sin resa i Lappland för drygt 280 år sedan och består mest av gammal tall. Trädåldrar kring 180 år är vanligast men det finns också träd som är betydligt äldre än så.

Skogsbränder har satt sina spår Här hittar du också spår av tidigare skogsbränder. Svarta kolnade stubbar och så brandljud (stamskada) i levande tallar är vanliga över hela området. Den senaste stora branden inträffande 1831, ett av de stora brandåren i Norrland. Man har inte funnit spår efter någon bosättning i området, däremot spår från avverkning och flottning av timmer. Parken används också för renskötsel. Floran är på grund av ett kärvt inlandsklimat relativt artfattig men har du tur kan du få syn på en lappranunkel som finns i några ostörda gransumpskogar i parken.

Det verkar som att det skall bli bra väder så det är bäddat för en fin resa. Chaufför är Arne Lindström från Lindströms buss vilket garanterar att allt blir till det bästa. Jag kanske återkommer med en skildring.

Aktivitet.

För skojs skull googlade jag på aktivitet och fick därvid ett antal intressanta förslag. Man kunde till exempel köpa aktivitetsarmband eller aktivitetsklockor. Det var inga billiga grejor. Armbandet kostade allt ifrån cirka 200 kronor till 1500. Aktivitetsklockor var en aning dyrare så de mest avancerade kostade uppemot ett par tusenlappar. Då garanteras de mäta de flesta aktiviteter du kan utföra. Bifogar en beskrivning:

Suunto 3 Fitness är en vackert utformad sportklocka för dem som vet vad de vill ha så att de kan hålla sig friska och i form. Suunto 3 Fitness skapar och anpassar en personlig träningsplan som är anpassad efter dina personliga behov, och sportklockan håller reda på hur många steg du tar, hur många kalorier du bränner och hur mycket sömn du får. Sportsklockan kan dessutom hålla koll på stress- och förbättringsnivåer och ge dig en överblick över din dag och hjälpa till att hålla balansen.

Jag försöker i möjligaste mån vara aktiv om dagarna, även utan Suunto 3 Fitness. I min mobil har jag en app som fungerar lika son sådan där sportklocka. Den räknar hur många steg jag tar varje dag och hur långt jag förflyttar mig. I dag till exempel har jag rört mig 4,1 kilometer och gått 5.965 steg. Jag har gått i ett antal trappor, men inte mer än en våning. Jag brukar beteckna en stegmängd över 5.000 och en sträcka på 3-4 kilometer som godkänt. Den mängden behöver inte utgöra en stressfaktor utan tillhör ett naturligt rörelsemönster.

Min mobil mäter inte min sömn men den kan jag hålla koll på utan några instrument. Mitt sömnbehov tycker jag infrias rätt hyfsat. Och till den ändan är det dags att önska

Gonatt och gomorron.