Särlingar.

Under mitt relativt långa liv har jag mött många olika personer som levt sitt liv som alla andra med både ljusa och mörka tider. Det har varit en bland många andra men ändå på något sätt profiler. De har haft sin stund på jorden och sedan de slutat sina dagar fallit i glömska. Nog för att de var unika på sitt sätt men ändå bara en någon här i tiden. Jag strävar efter att i möjligaste mån på något vis skriva deras "dödsruna". I det här inläggget väljer jag att skriva lite om N´Johan. Det blir i form av en liten dikt.

N´Johan var en märklig man. En mycket märklig man.

Han va Koppratör minsann.

Den bästa koppratör man fann. För affärsidén hann brann.

Ack så samvetsgrann.

Även kommunist han var. Lenin såg han som sin far.

Stalin var hans bror-

Med sin röst, så stark och klar. Tog han dem i sitt försvar.

Med näbbar och med klor.

Även om det ofta sved, för sina meningar hann stred,

med stil och elegans.

Ej på ordens brant han gled. Det var rakt och klart besked.

som var profilen hans.

När jag så slutar mina dar, mitt sista andetag jag tar.

Och hän från livet far'

Då har jag min uppfattning klar. Av mitt stoft finns intet kvar.

Blott flarn för vinden drar.