Mitt hemlands tungomål än en gång.

Den här gången behandlas ett kärt ämne, nämligen vädret.

En vers ôm väre.

Mä värä sä äre precis sôm de är

Han kan int änner ens e grut.

Man jett hängvå, Gösse kär.

De bli sôm de bi dell slut.

Ôm blåsta jôle ti nyckelhôle på döra min.

Man ändå jett tôlamo ha.

Man kan int vis opp en amper min.

å även trives en ovärsda

Man kan int schaljes at garaväre,

å int huskes ôm dä int ä bra.

Man jett fäll tôla dä besväre,

å bara blister å va gla.

En del dam tyck dä ä rena natta,

då de snöge sä man int köm fram.

Å man int ens törs släpp ut katta,

för allting ä söm bakåfram.

Men man fo fäll acceptere,

att väre ä söm dä allten vöre.

Å int se slekat reagere,

ôm dä int gå sôm på ne snöre.