I måndags var det våran nationaldag. Men vårt firande kommer inte i närheten av norskarnas syttendemajfirande. Men å andra sidan kanske det inte är så konstigt för vad jag förstår firar vi den till minne av Gustav Wasa och den skurken är väl inte mycket att fira minnet av. För det första såg han till att bli enväldig och sedan la han under sig det mesta av landets tillgångar. Att han införde protestantismen var inte av intresse för religionen utan naturligtvis för att komma åt kyrkans tillgångar för egen räkning. Man kunde räkna upp många av de skurkstreck han genomförde men det skulle bli en väldigt tråkig läsning.

I stället ska jag skriva om ett annat firande nämligen: "Då´n Teodor skull fyll femti". Ja ska berätte nä på Björnamåle, sä hänne vare i alla fall.

N Teodor skull fyll femti, dä va ju rakt en vektenän bemärkelsedag. Han hadde tri pajka, n´Algot, n´Emil å sä varen Johan. Pajka dam tykte att då de vare sä storen bemärkelsedag sä skull dam skjute förn. Sä n´den dan  sä hadde dam ladde v'ä fem dörnamitskött bakal bönninga. Då förste skötte braka å sä for katta söm e streck önner lagårn. Annere skötte då fore na stegpinna bårti stegan. Treje skötte då for hele stegan. Fjärle skötte då for alle fönsterruter på baksia bönninga. Femte skötte då for fönsterkärma å.

Då hadde n´Teodor vakne å stack ut skalln gernöm fönsterhöle å skällde ut pajka sine å de gröfste. Han halle på´n langen stann. Men dån Teodor va tjvungen te dra att säg andan, då passe n´Johan på å steg fram å sä san: "Ha den äran pappe". Dä va na fira dä!!

På återseende med ett leende.

Hejdå. Jöran.