Den blomstertid som kommit.

Sänder återigen en liten hälsning i midsommartid. den består i ett litet bildsvep från de blommor jag nyss planterat. De verkar kanske lite små och oansenlig men kommer under min vård att växa sig stora.

Samtidigt vill jag flagga för eventuela glapp i min blogg eftersom jag befinner mig i Björnlandsbäck över helgen.

Något vemodigt.

I dag den 19-nde juni skulle vi, om Siv hade levat, ha firat vår sextioåriga bröllopsdrag. Vigseln ägde rum i missionskyrkan Örnsköldsvik 19 juni 1959. Det är inte utan ett visst vemod jag  tänker på alla fina år vi fick tillsammans. Men samtidigt finns de där, alla fina minnen som bevarats. Detta, tillsammans med alla nära och kära som bildar ett värdefullt nätverk till styrka och tröst, gör att jag kan finna en ny tillförsikt i en ny tillvaro. Något som man inte kan ändra på måste man finna en acceptans för. Hur bittert och besvärligt det än är. I dikten Tvåssamhet och ensamhet finns det väl beskrivet.

Tvåsamheten är en del av livet som ger styrka kraft och ro.

Något som man tar för givet, som gemenskap i ett tryggat bo.

När det så brister, vårt starka band, tårar skymmer mina ögons ljus.

Din ande flytt till livets land, och tystnad råder i mitt hus.

Då tvåsamheten bytts mot ensamheten, en makaber livsförändring sker.

Ofriheten blir en del av intigheten som inget verklig liv åt livet ger.

Då är det angelägen tid att repa mod, att låta tiden åter ha sin gång.

Ty livet är att liknas vid en flod var brus är som en mäktig sång.

Den går ej att stävja i sitt lopp, dess själ är djärv och oförvägen.

Men den viskar om ett saligt hopp som hjälper mig en bit på vägen.

Så finns en mening lagd i varje dag som styrker inför ensamheten.

Om en vila uti Guds behag som är en salig del av evigheten.

Firande.

Jag lägger in ett antal bilder från studentfestlighetern.

Tistelfjäril.

Vid mitt besök i Braås var vi också till deras fritidshus HÄRRAFÄLLAN. Där visade det sig att det på dersas tomt befanns sig et otal exemplar av Tistelfjärilen. Det är väldigt ovanligt att den uppträder i så stora mängder och så pass långt norrut. Normalt håller den till på väsentligt sydligare breddgrader. Naturligtvis hade jag kameran med och lyckades ta en del fina bilder av den unika fjärilen. Skall försöka lägga in dem i kvällens blogg.

Ordningen återställd. (förhoppningsvis?)

Efter en rätt lång "semester" är jag nu tillbaka och därmed skall det väl bli lite mera regelbundet bloggskrivande. Jag försökte göra ett inlägg i går kväll men då fick jag ingen kontakt med servern på bloggplatsen. Det är första gången på tio år. Nu verkar det ha rättat till sig.

I slutet av min resa var jag två dagar i Uppsala. Där besökte jag min svåger och svägerska Per-Olof och Gunilla. Jag träffade också mina kära Emma och Lukas och Ida vid en samvaro på "lokal". De blir kvar i Uppsala större delen av sommaren eftersom de har jobb alla tre. I går, söndag tog jag Y-busen hem till Ö-vik. Det var en hemkomst som i viss mån var efterlängtad. Jag måste berömma mina fina grannar som så ansvarsfullt sett till mitt kära Tallbacken under tiden jag varit borta. De hade till och med sett till att jag hade en välklippt gräsmatta vid hemkomsten. Superfint!

I mitt fotoarkiv har jag nu en hel del foton som jag nog kommer att lägga in i någon eller några bloggar framöver.

Snart är det midsommar som jag ämnar tillbringa på "Ponderosa", nämligen fädernegården i Björnlandsbäck några mil söder om Vännäs i Västerbotten. Ledsamt nog blir det färre och färre av Ester och Oskars syskonskara som träffas. Och naturligtvis kommer vi att sakna Siv som under alla tidigare år varit en god del av gemenskapen. Det känns ändå gott att vi kanske ännu några år kan upprätthålla den fina traditionen.

Midsommar betyder också sommarsolstånd varför jag redan nu publicerar den traditionella midsommardikten:

Öm messömmarn sa´n Kalle: Nu gåre at annerhalle!

Resan till Braås

Braås är ett industrisamhälle en bit utanför Växjö. Där har bland andra Volvo en stor anläggning för tillverkning av dumprar och vägmaskiner. Tavå av min vänner från tiden i Hemavan som ledare för vandringar i fjällen bor här. Resan den med färjan tog lite drygt två timmarfrån gotland gick utan komplikationer även om det tog rätt lång tid. Färden med färjan till Oskarshmn tog drygt två timma Det var en lokalbus frår Sedan en tids väntan på bussen mot Växjö. Det var en likalbuss från Kronobergstrafiken som sta eftnnad vid alla mjölkbord oc små hållplatser vid alla samhällen efter vägen. Men efter två timmar var jag framme vid 

Eketerminalen/Braås. 

Kommer att vara här till på fredag då jag åker upp till Stockholm och Uppsala. I dag skall vi även träffa två andra goda vänner från förr som kommer från Timmernabben utanför Oskarshamn. Då blir det att åter erinra sig alla fina minnen från tiden på fjällgården i Hemavan.

Eftersom jag har tillgång till dator även här blir det förhoppningsvis några bloggar även fortsättningsvis.

See you!

Gotland i dag.

Söndagsförmiddagen ägnades som aviserats åt gudstjänst. Tjelvarkyrkan som ägs av Visby missionsförsamling är en relativt modern anläggning. Med lokaler väl anpassade för dess olika verksamheter. Den ligger rätt centralt i Visby utanför murarna. Församlingen är ansluten till Equmeniakyrkan. Som jag förut nämnde finns i byggnaden även rum anpassade för att hyra ut till sådana som under sommaren besöker ön. Jag kan också nämna att det finns ytterligare en församling i Visby ansluten till samma samfund, nämligen Vårdklockans församling med anknytning till Metodisterna. De har en äldre kytkobyggnad innanför murarna.

Under kvällen var vi till vi en begivenhet som varje gotlandsbesökare bör bekanta sig med. Nämligen Europas största glassbod. Den är inrymd i ett gammalt magasin nere vid hamnen. Det unika är att man kan välja mellan mer än tre hundra olika sorters glass. Man kan välja mellan mjukglass och kulglass. Mellan olika strutar och bägare från den minsta till bautastora.. Eftersom det dessutom var en underbart solig och varma sommarkväll blev det som vanligt en oförgätlig upplevelse.

Eftersom jag i morgon åker över till Småland någon dag är det inte alldele säkert att bloggskrivandet inte blit så frekvent som vanligt. Men det får ni kanske stå ut med.

Vi firade Kristoffer som student.

I går lördag var det studentmottagning här på Järnvägsgatan 47. Ett femtontal gäster var inbjudna till festligheten som vi kunde hålla utomhus i det fina vädret. Dessbättre var det i går en aning svalare så vi kunde verkligen njuta av sommaren.

Ulrika och Thomas hade dukat upp en läcker buffé ute i det gröna som vi alla tog del av. Föremålet för vårt firande, Kristoffer, fick motta många presenter som uppskattning och bevis på hans förnämliga prestation. Festligheten avslutades med kaffe och tårta som smakade gott i den ljuvliga gotländska miljön.

I dag söndag blir det nog ett gudstjänstbesök i Tjelvsrkyrkan. Och därtill kanske någon annan begivenhet. Mer om detta senare.