Syttende maj.

I dag har det varit en strålande sommardag här på Tallbacken. Mitt på dagen tangerade det 24 grader varmt och i skrivande stund (22,10) är det 19 grader varmt. Inte vet jag om det var så klokt, men jag tog ut sommarmöblerna till altanen. Satt i solen och hade det skönt när min bror Gunnar kom. Vi satt och samtalade en god stund. Mest om gamla minnen. Han nämnde att det var nu 50 år sedan jag körde på tok med lastbilen i Björna. En olycka som kunde kostat mig livet men som genom ett under klarade jag mig i stort sett oskadd. Den enda skada jag hade var ett hål på överläppen som jag tog mig ner till lasarettet för att få åtgärdat. Jag minns att läkaren som höll i nålen frågade om han skulle använda en tråd i samma grå nyans som skägget.

Min svåger och svägerska från Umeå var också på besök. De åkte egentligen hit till Långviksmon för att besöka Ingrid som har varit rätt krasslig den senaste tiden. Hon är för närvarande hemma efter att ha varit för behandling på Örnsköldsviks lasarett. Hon är således åter hemma i sin lägenhet men mycket trött och svag. Efter besöket hos Ingrid var de hos mig på Tallbacken en god stund.

Allt emellanåt sanerar jag bort lite fjolårslöv för att få det fint omkring mig. Men jag tar det väldigt lugnt och tar många vilopauser. Arbetet går givetvis långsammare men det har egentligen ingen betydelse. Det får ta den tid det tar. Samtidigt får jag ju lite träning för min ålderdomliga lekamen som annars har en tendens att rosta ihop. Och tillika har ni mina kära bloggdiggare som följer mitt liv här på Tallbacken bringats till insikt om att jag inte har några svårigheter att fylla min tid med olika aktiviteter.

Därmed gonatt och gomorron.