Vad äter man i jul?

Julmaten världen över varierar kraftigt. Olika länder har många olika seder vad gäller julmaten. Här några exempel:

I Australien äter man bland annat tigerräkor och marronkräftor.

Bulgarerna äter vinbladsdolmar.

Danskarna äter förutom "skinkestek även gås med brunede kartoffler.

I Estland äter man bland annat Rassolje. En sillsallad med rödbetor, potatis, mjölksyrefermenterad gurka, äpple, ägg, skinka och gräddfil.

Finländarna i väst äter "lådor" (puddingar) medan det är pirogerna som är mer vanliga i öst.

Karp har en central plats på matbordet i Israel.

I Lettland äter man bland annat ärtor som mörknat i skalet på grund av blötläggning. Till ärtorna är det vanligt att dricka Kefir.

Aguoni pienas är en soppa som är en del av måltiden i Litauen.  Den är gjord av krossade vallmofrön.

Norrmännen äter gärna lutfisk av torsk serverad med bacon och senap. Men även "pinnekjött"

I Polen äter man gärna surkål och tortelliniliknande degknyten kallad uszka.

I Slovakien äts ofta surkålssoppa och stekt karp med potatissallad.

"Kuba" är en vanlig Tjeckisk julrätt Den består av korn, svamp, vitlök och flott.

Tyskland. Julgås och Julkarp vanliga rätter.

Den Ungerska julmaten består bland annat av fisksoppa (Halászlé) och kåldolmar (Káposzta).

Kalkon vanligt förekommande på julborden i USA.

Stekt inlagd strömming.

En skomakarbörs bestod som regel av en liten läderpung som mäster själv hade förfärdigat. Dock var den inte så sällan tom. Skomakarens hantverk genererade inte några stora summor som kunde förvaras i hans börs.

Sedan många år tillbaka är det ett givet inslag i vårt julbord med Jörans skomakarbörsar. Just i form av stekt inlagd strömming. Sålunda vill jag till er förmedla denna ädla rätt.

Ingredienser.

Ca. 6 hekto strömmingsfiléer. (se till att det är strömming och inte småsill från västkusten och den får inte vara "boken"). Således färsk.

Smör till stekning.

Salt, ca 2 krm.

Rågmjöl eller vetemjöl

Ströbröd.

Till lagen.

3 dl. vatten

3 dl socker.

3 krm Citronpeppar.

4 krm Kardemummakärnor. (går också med malen, men minska mängden)

4 pepparkorn och 4 nejlikekärnor, krossade. Några lagerblad.

15 ml. matättika. 24 %

1 medelstor rödlök.

Gör så här: Bred ut ett ugnspapper och mjöla det, strö lite salt. Skölj filéerna. Klipp eller ryck ryggfenan.

Lägg filéerna med skinnsidan ner intill varandra på det mjölade pappret.

Strö en aning salt på de utlagda strömmingarna och strö på ett tunt lager ströbröd.

Hetta upp en smörad stekpanna och vik varje strömming med köttsidan inåt till en "börs" och stek dem på lämplig värme gyllengula.

Nu tar du ett förvaringskärl av plast eller annat material. Lägg ringarna av den rödlök, du nu har skivat tunt, i botten på kärlet. Placera de stekta "börsarna" tätt intill varandra i lådan (eller kärlet) ovanpå löken.

Dags för lagen:

Blanda alla ingredienserna i en lämplig kastrull och koka upp den. (kan sjuda någon minut)

Du kan slå den varma lagen över strömmingen och ställa för att svalna.

När skomakarbörsarna svalnat är de klara att avnjutas.

En väl så god representant på julbordet.

Ni vet väl förresten vad vår Herre sa när han skapade strömmingen. Jo. DET GÅR VÄL INTE ATT GÖRA ALLA TILL LAX.

Lite om julmust.

En dryck som definitivt hör julen till är julmusten. Och oavsett vilken märke det är på drycken är det samma ingredienser i den. Smaken kan endast förändras genom att den lagras.

Den speciella svenska läsken Julmust började tillverkas i Örebro för över hundra år sedan. I dag säljs det ungefär 40 miljoner liter julmust varje jul.

Julmustens historia började när Robert Roberts från Helsingborg skickade sin son Harry till Tyskland i slutet av 1800-talet. Där ska Harry lära sig mer om kemi och om hur man framställer läsk. På den tiden dracks det inte läsk i Sverige. Robert Roberts räknade med att man skulle kunna tjäna pengar på de nya dryckerna. Hans önskan var också att tillverka drycker utan alkohol.

Harry experimenterade en hel del och skapade en ny och nästan svart dryck - Julmusten. Robert och Harry Roberts började tillverka och sälja julmust i Örebro på 1910-talet. Receptet var hemligt och är det fortfarande. Men i flaskorna finns bland annat kolsyra, färgämne,socker, humle, och malt.

I dag står det som sagt många olika namn på flaskorna med julmust. Men det är fortfarande företaget AB Roberts som gör själva grunden till drycken. Den säljs då till andra företag som gör sin egen variant av drycken.

Jag nämnde att drycken fick godare smak om den lagrades. Då kan jag berätta att det var en förutseende handlare i vår bygd som köpte väldiga mängder julmust och fick därmed ett förmånligt pris. Den must han inte sålde vid julen lagrade han till påsk, klistrade nya etiketter på dem och sålde som vällagrad påskmust.

Får vi en fridfull jul?

Alldeles speciellt den här tiden vill väl alla människor uppleva ett tryggt och ombonat liv. Att känslan av en tillvaro inlemmad i ett nätverk som präglas av harmoni får vara det som dominerar. Tyvärr verkar det som att i vårt svenska samhälle mer och mer otryggheten och utanförskapet brer ut sig.

Jag följde i kväll nyhetsförmedlingen i de olika TV-kanalerna. Och det var minsann inte många inslag som triggade en till några glädjesprång. I aktuellt hade de ett långt inslag som handlade om många familjer, även med barn, som såg fram emot en jul i knapphetens tecken. Det konstaterades också i en undersökning att klyftan mellan fattiga och välbärgade har ökat ytterligare. Således kommer det att finnas många i vårt Sverige som firar en jul i knapphetens och misärens tecken.

Något som också oroar så här inför fridens och kärlekens högtid är alla de tillfällen då illvilliga människor skjuter ihjäl varandra. Olika skottdrama med dödlig utgång sprider skräck och fasa utöver hela vårt land och är en företeelse som verkar ytterst svår att komma till rätta med. Kriminalitet och mordlusta har på sina håll drabbat hela samhällen  och regioner. Ett förhållande som polis och rättsväsende står helt maktlösa inför.

Det ropas från flera håll att ordningsmakten skall få mera resurser till sitt förfogande för bättre bevakning och intensivare utredningar. Men det är nog inte  någon lätt uppgift om man kan komma till roten av det onda. Man kan bara ana sig till de bakomliggande orsakerna. Vad det beror på vet jag inte men man kan frankt konstatera att i dag har vi ett helt annorlunda Sverige. Med utbredd otrygghet.

Frågan om gängkriminalitet och våldshandlingar har också blivit föremål för politisk pajkastning. I stället för att gå samman för att i enighet komma till rätta med oegentligheterna använder man det som medel för kortsiktiga politiska vinningar. Men det är väl så det funkar.

Därför "målar" jag lite.

Va äre för skellna.

Va äre för skellna på börtjet

å bôsset.

Jo då dä ä bôsset  då blire börtjet.

Då man gå in vä dyngkängern dyräkt bårti fôse,

sä koskit´n å äla faljvä dippå kurkmatta däri köket.

Då kan e bli nalta bôrket.

Då kärn ha täge in hyvelbänken ditti köke.

för å snicke mea te timmerdorninga.

Då kan e bli bôsset.

Då julgrärna ti plankkörsfot´n

framåt trättarndan börjå släppe barra

då kan e bli bôsset,

ja, dellåvä bôrtjet.

Då äre fragan ôm å halle vesta.

Då äre marmômt å ha elektrolux´n

å börst´n å kasta.

Men dä ska jäg då säge:

Dä bli ingen snickning förn ätter julhalja.

Aktuella anteckningar.

I nuläget verkar det som om kung vinter kommer att infria sina planerade nederbördsmängder. Efter att under förmiddagen det mest har regnat har det nu övergått i snöfall. Under dagen har det kommit cirka 10 centimeter kramsnö. Med snöslungans hjälp har jag rensat planen ett par gånger så jag har läget under kontroll. Min snälle granne Jan Andersson var över i kväll och hjälpte mig med att raka undan en del snö. Det är värdefullt med goda och omtänksamma grannar.

Så här inför julen har jag också varit i telefonkontakt med mina nära och kära. Ulrika ringer ofta från Gotland och kollar hur det är. Min svåger Per-Olof som bor i Uppsala med sin Gunilla ringde och önskade mig er riktigt god jul. Eftersom det inte är så ofta vi talas vid blev det ett långt samtal som även omfattade hans kärahu Gunilla. Min svägerska Alice, som bor med sin Sören i Umeå ringer också rätt ofta. Även mina barnbarn möter jag också telefonledes. Järved besöker jag ofta då jag får umgås med Thorleif, Kristina och Johan. Johan är numera min frisör då han med jämna mellanrum ser till att jag är välklippt.

Jag besökte i kväll en sammankomst i Missionskyrkan. En mycket värdefull sådan. Vid den efterföljande fikastunden var det mest aktuella samtalsämnet vid kaffebordet alla TV-serier de troget följer. Sådana som jag inte har en aaaniiing om. Bland annat samtalade de om en TV-serie som heter "Glamour" som sänts i mer är åtta tusen avsnitt. Inte vet jag om jag är lite underlig men jag anser att dagen och tiden är för dyrbar att slötitta vid TV-n. Rapport och Aktuellt ser jag regelbundet för att hålla mig någorlunda uppdaterad.  Men vi får ju respektera våra olika intressen. 

MODO kämpar på i hockeyallsvenskan, De ligger just nu trea i tabellen bara tre poäng efter tvåan Karlskoga som har en match mer spelad. Timrå är i hälarna på MODO och framöver blir det dubbelmöten med just det laget.

Jag har sysslat med lite julförberedelser genom att av och till ägna mig åt lite städning och dammtorkning. Några julgardiner har jag inte satt upp. Jag vill vänta med det till dess Ulrika kommer så att det blir korrekt. Några målningsarbeten har jag inte inplanerat trots att det "lackar" mot jul. 

Snart är glada julen här.

Aktuella anteckningar.

I nuläget verkar det som om kung vinter kommer att infria sina planerade nederbördsmängder. Efter att under förmiddagen det mest har regnat har det nu övergått i snöfall. Under dagen har det kommit cirka 10 centimeter kramsnö. Med snöslungans hjälp har jag rensat planen ett par gånger så jag har läget under kontroll. Min snälle granne Jan Andersson var över i kväll och hjälpte mig med att raka undan en del snö. Det är värdefullt med goda och omtänksamma grannar.

Så här inför julen har jag också varit i telefonkontakt med mina nära och kära. Ulrika ringer ofta från Gotland och kollar hur det är. Min svåger Per-Olof som bor i Uppsala med sin Gunilla ringde och önskade mig er riktigt god jul. Eftersom det inte är så ofta vi talas vid blev det ett långt samtal som även omfattade hans kärahu Gunilla. Min svägerska Alice, som bor med sin Sören i Umeå ringer också rätt ofta. Även mina barnbarn möter jag också telefonledes. Järved besöker jag ofta då jag får umgås med Thorleif, Kristina och Johan. Johan är numera min frisör då han med jämna mellanrum ser till att jag är välklippt.

Jag besökte i kväll en sammankomst i Missionskyrkan. En mycket värdefull sådan. Vid den efterföljande fikastunden var det mest aktuella samtalsämnet vid kaffebordet alla TV-serier de troget följer. Sådana som jag inte har en aaaniiing om. Bland annat samtalade de om en TV-serie som heter "Glamour" som sänts i mer är åtta tusen avsnitt. Inte vet jag om jag är lite underlig men jag anser att dagen och tiden är för dyrbar att slötitta vid TV-n. Rapport och Aktuellt ser jag regelbundet för att hålla mig någorlunda uppdaterad.  Men vi får ju respektera våra olika intressen. 

MODO kämpar på i hockeyallsvenskan, De ligger just nu trea i tabellen bara tre poäng efter tvåan Karlskoga som har en match mer spelad. Timrå är i hälarna på MODO och framöver blir det dubbelmöten med just det laget.

Jag har sysslat med lite julförberedelser genom att av och till ägna mig åt lite städning och dammtorkning. Några julgardiner har jag inte satt upp. Jag vill vänta med det till dess Ulrika kommer så att det blir korrekt. Några målningsarbeten har jag inte inplanerat trots att det "lackar" mot jul. 

Snart är glada julen här.

Lucia, Helgon och förorättad kvinna.

Legenden om det Italienska skyddshelgonet Sankta Lucia är egentligen en ganska ruskig historia, som inte har så mycket mer än namnet gemensamt med vår svenska luciased.

Legenden förtäljer att Lucia var en kristen kvinna som under sent 200.tal levde på Cicilien. Hon dog år 304 martyrdöden för sin kristna tro och att hon skänkt sin hemgift till de fattiga. Vid den tiden var det straffbart att vara

kristen i det romerska samhället.

Hon dömdes enligt legenden till att brännas på bål. Men lågorna vek undan och till slut blev hon dödad genom att ett svärd stacks in i hennes hals.

Vår svenska luciatradition begynte under senare delen av 1800-talet och första delen av 1900-talet. Senare delen av samma sekel utvecklades firandet av Lucia snarast till en skönhetstävling där olika tidningars läsekrets röstade om uppdraget. Under de senare åren har luciafirandet kommit av sig lite. En svensk företeelse är också stjärngossarna med sina strutar på huvudet.

I och med luciafirandet närmar vi oss det verkliga firandet nämligen julen som även den har fått en helt annan karaktär på senare år. Jag vill gärna citera från Karl-Bertil Jonssons julafton där 'Tage Danielsson skaldar: Detta hände sig på den tiden då julen fortfarande firades till åminnelse av Kristi födelse. Men ändå ser vi fram emot att fira en välsignelserik GOD JUL.