Dagarna blir kortare.

Det skymmer allt tidigare och det märks att sommaren snart är till ända. Men ännu är det en del kvar av sommaren som vi får glädjas över. Låt oss då leva i nuet och ta varje  dag som en gåva. ag bifogar en dikt som heter:

Högsommar.

Sommar och sol, förväntningens td.

Tid som eggar mitt sinne.

Mäktiga dagrar med aftonens frid.i

förankras djupt i mitt sinne

Men högsommar är också gråvädersdagar.

då regnet faller och vattnar vår jord.

Semesterfiraren då vädret beklagar,

Men bonden jublar över dukat bord.

Högsommar ger också mognad och skörd,

ymnighet, rikdom och fägring.

Det gör mig i tanke och sinne berörd,

med hopp om en hisnande hägring.

Högsommar minner om det som var,

som timat i hänsovna  dagar.

Djupt i mitt hjärta finns minnena kvar,

om sol över ängar och hagar.

Om någon tid det lider mot höst,

då mörkret alltmer dominerar.

Den tid då vi ser som en orubblig tröst.

at livet ändå existerar.

Så vill jag vandra i minnenas dal,

hugsvalad till kropp och själ.

För att till sist i ängsblommors dal,

fullbordas mitt eviga väl.

Men även om vi fröjdas åt vare nyfödd dag kan vi inte hejda tidens gång. Det är danat redan i skapelsen.

Tidens gång.

Årstiderna växlar, vår följs av sommar.

Och av höst och vintertid.

Det är en tid när blommorna blommar.

Vi fröjdas och gläds därvid,

Snart stelnad och frusen marken står.

blomman göms i sitt hölje.

Väntar det åter skall gry en vår,

med soliga dagar i följe.

Det blev i begynnelsen danat,

och följer skapelsens lagar.

Dagarna blir kortare.

Det skymmer allt tidigare och det märks att sommaren snart är till ända. Men ännu är det en del kvar av sommaren som vi får glädjas över. Låt oss då leva i nuet och ta varje  dag som en gåva. ag bifogar en dikt som heter:

Högsommar.

Sommar och sol, förväntningens td.

Tid som eggar mitt sinne.

Mäktiga dagrar med aftonens frid.i

förankras djupt i mitt sinne

Men högsommar är också gråvädersdagar.

då regnet faller och vattnar vår jord.

Semesterfiraren då vädret beklagar,

Men bonden jublar över dukat bord.

Högsommar ger också mognad och skörd,

ymnighet, rikdom och fägring.

Det gör mig i tanke och sinne berörd,

med hopp om en hisnande hägring.

Högsommar minner om det som var,

som timat i hänsovna  dagar.

Djupt i mitt hjärta finns minnena kvar,

om sol över ängar och hagar.

Om någon tid det lider mot höst,

då mörkret alltmer dominerar.

Den tid då vi ser som en orubblig tröst.

at livet ändå existerar.

Så vill jag vandra i minnenas dal,

hugsvalad till kropp och själ.

För att till sist i ängsblommors dal,

fullbordas mitt eviga väl.

Men även om vi fröjdas åt vare nyfödd dag kan vi inte hejda tidens gång. Det är danat redan i skapelsen.

Tidens gång.

Årstiderna växlar, vår följs av sommar.

Och av höst och vintertid.

Det är en tid när blommorna blommar.

Vi fröjdas och gläds därvid,

Snart stelnad och frusen marken står.

blomman göms i sitt hölje.

Väntar det åter skall gry en vår,

med soliga dagar i följe.

Det blev i begynnelsen danat,

och följer skapelsens lagar.