Ångloken'

En förutsättning för trafik på järnvägen var ångan. När ångmaskinen i början av 1800-talet utvecklades blev den genom ångloken en naturlig förutsättning för att trafikera järnvägen. Det första experimentet med ånglok började i England 1803. Men den egentliga initiativtagaren till lokomotivdrift på järnvägen var George Stevensson i och med konstruktionen av ångloket The Rocket som vid en tävling visade sig vara effektivare än svensken John Erikssons Novelty. Under hela artonhundratalet utvecklades ångloken till att bli allt större och starkare.  Efter att en lång tid varit endast tvåaxlade konstruerades lok med ända upp till sex axlar. Efter en tid kopplade man till en tender för att förbättra tillgången på kol som var den dominerade värmekällan. De hade sin era en bra bit in på nittonhundratalet då de mer och mer ersattes av ellok. I dag har ångloken roll som dragare efter museijärnvägar.