En viktig infrastruktursatsning.

Fredsslutet vid 1809 års krig mot Ryssland var inledningen till  den långa period av fred som varar än i dag. Den bidrog på sitt sätt, jämsides med ökad levnadsstandard, till den stora befolkningsökning som skedde. Överbefolkningen reglerades till en början genom ökad nyodling jämsides med en tilltagande emigration främst till Amerika och Kanada. Efterhand tog den inhemska industrialiseringen fart som bidrog tills att skapa en mängd arbetstillfällen för allmogen. Men industrin utvecklades mest i södra Sverige och efter Norrlandskusten där den i huvudsak var baserad på de stora skogstillgångarna i landets norra del. Det var i första hand de många ångsågarna som förädlade skogsråvaran till plank och bräder för export till en rad andra länder.  Till England fraktades avsevärda mängder virke sjövägen från de svenska sågarna.

Den då dominerande sysselsättningen i Norrlands inland var arbete med skogsavverkning och flottning. I de många små byarna och bosättningarna kombinerade man det arbetet med avkastningen från de små jordlotter man röjt i den vresiga vildmarken. Det var ett relativt statiskt levnadssätt som konserverade en relativt arm livsmiljö.

Det styrande etablissemanget i Sverige insåg mycket tidigt att ett sätt att komma åt de stora tillgångar som fanns i Norrland var det nödvändigt att åstadkomma en förbättrad infrastruktur. Därför väcktes tanken på en järnväg upp till norra Sverige. Det var anledningen till att riksdagen under 1880-talet beslöt att bygga norra stambanan. En satsning som på sikt skulle ha stor betydelse för utvecklingen både lokalt och regionalt.

Forts.