Ugglevägen 10.

Fastigheter efter Ugglevägen.

Örnsköldsviks Skogsägareförening byggde på 1960-talet samtliga hus i hela kvarteret som ursprungligen var helt lika varandra. Efterhand har varje ägare satt en personlig prägel genom att förändra vissa yttre detaljer. Här visas nr. 8.

En intressant tid.

Vädret.

September har börjat med aprilstuk vad gäller vädret. Ena stunden har solen lyst och bara efter en kort stund har det regnat för att åter låta solen skina. Förhoppningsvis kan det framöver bli lite stabilare. Att det går mot höst och mörkare tider känns faktiskt i luften då den har mera höstkänsla.

Coronapandemin.

Vad gäller Covid 19 har experterna väntat på den så kallade "andra vågen", men förgäves. Smittspridningen har nästan helt avtagit i motsats till våra grannländer som har smittohärdar lite varstans.Jag tror att vi svenskar är mer skärpta i förhållande till influensan tack vare den envetna propagandan om hur man skall förhålla sig.

En händelserik söndag.

Idag söndag började med en gudstjänst i missionskyrkan som undertecknad bloggskrivare hade förmånen att få leda. Det är faktiskt ett litet äventyr att låta en så åldrig person ha ett sådant uppdrag. Men det gick bra trots min långsamhet. Men det kan möjligen finnas en viss liten charm i detta också.

Under eftermiddagen anordnade vi en lien festlighet med surströmming och tillbehör vid fritidshuset i Hemsjön Det var soligt och fint så vi kunde sitta ute på altanen under måltiden. Jag var kvar där uppe till långt in på kvällen vilket är orsaken till att bloggen kommer rätt sent.

Åter en ny vecka framför.

Så ligger åter en ny vecka framför med allt vad det innebär. Men trots en viss karantänsituation fylles dagarna med många olika aktiviteter. Jag håller fortfarande på en vedverksamhet men det inte av nöden eftersom jag kalkylerar med att jag har så det räcker under kommande bränslesäsong. Men det är ju inte fel ha ha en del på lager. Jag upplever att dagarna rinner undan med en väldig fart. Det betyder å andra sidan att man inte behöver ha långsamt och att man trivs med tillvaron.

Ekströms gamla bostad.

Av misstag satte jag in fel bild gällande makarna Ekströms bostad vid f.d Helmer Åströms hus.

Den rätta  bilden:

Ugglevägen 6.

En v de äldre byggnaderna i Långviksmon. Byggår och byggherre är tyvärr okänd. Troligen någon gång i början av 1900.

Förvärvades sedan av Artur Andersson (Postartur). Fastigheten har förvärvats av en rad köpare och är i dag bebodd. På gården bedrevs under många år ett mindre jordbruk varför det också fanns en ladugård som i dag är ombyggt till förrådsbyggnad. På gården finns ytterligare en byggnad som har byggts om till garage, En mindre byggnad nyttjas som vedbod.

Bilden visar den byggnad på gården som i dag nyttjas som garage.  

En undantagsstuga.

Den byggnad jag visar i dag är belägen lite söderut efter Örnvägen. Byggåret är okänt men troligen under senare delen av 1800-talet. Under många år var det undantagsboende för makarna Ekström. De var föräldrar till Anton Ekström och hans syster Karin som var gift med Helmer Åström som under en tid var banvakt i den numer rivna banvaktsstugan i Långvattnet.

Huset har förkortats en  del eftersom den befann sig för nära vägen.

Ugglevägen 4.

Fastigheten byggdes ursprungligen av en hemvändande körsnär från Kiruna vars namn jag just nu inte kan erinra mig. Byggnaden i två våningar har en lägenhet på varje plan. Fastigheten klassas som hyreshus och båda lägenheterna är i dagsläget bebodda.

September, höstmånad.

Årstidernas växlingar påminner oss om tidens flykt. Samtidigt har varje enskild årstid sin tjusning och sin charm. Sensommaren och den begynnande hösten kan även den bjuda på sällsamma upplevelser med olika charmiga vädertyper. Om man har förmågan att leva i nuet och ta varje dag som en sällsam gåva kan man även under hösten finna en ljuv tillfredsställelse med tillvaron.

Samtidigt vet vi att det obönhörligt går mon den årstid som kommer därefter nämligen den kalla och snöiga vinterperioden. Desto äldre man blir upplever man allt intensivare den mörka årstiden som en tid att bara överleva, utan  intensivare behag. Man längtar alltid efter värmen och ljuset.

En septemberpsalm bifogar jag min blogg i dag.

Septemberpsalm.

I sen september bister Bore bankar på.

"Nu är jag åter snart hos er".

En konstig känsla jag förnimmer då.

som inga sköna vibbar ger.

När det mothöstens frost och kyla lider.

och nordanvinden viner kall och hård.

Då skönjer man det går mot bistra lider,'

med vinterns järngrepp kring vår gård.

Då är det kanske dags att sig besinna,

förståndigt stanna inomhus.

För att i den sköna värmen finna,

en tillvaro varm och ljus.

MEN

Septembersol kan vacker vara,

med höstligt ljus i fält och lid.

Jag då mig sällar till den skar,

som trivs i sen septembertid.