Avsnitt 4. Familjeförhållandet

Jag spånar lite fritt

Olyckan i skogen i januari 1850 var naturligtvis ett hårt slag för Brita Stina. Av allt att döma bidrog dock äktenskapet med Jonas Svedberg till att läka de sår som uppstått. Framför allt kunde de fortsätta sin odlargärning på mon som gjorde det allt lättare med en stabil försörjning. När sista dottern, Elisabet Johanna föds är Katarina Kristina (Kajsa) femton år och snart i färd med att lämna hemmet. I övrigt är det vad man kan tänka sig ett gott förhållande i den numera Svedbergska familjen.

Nils-Erik visar sig redan tidigt vara en bångstyrig grabb med en uppsjö av upptåg och idéer. Om somrarna badar grabbarna i Storsjön som ligger glittrande och inbjudande nedanför gården. Redan i tidiga år får barnen lära sig delta i gårdens olika sysslor. Vid slåtter och höbärgning är det värdefullt att ha ung stark arbetskraft som kan bidra till gårdens fortbestånd. När det är tid för relativt korta skolgången får de gå den dryga kilometern till skolan i Långviken. En harmonisk barn och ungdomstid förflyter och snart är det dags för ungdomarna att bege sig ut i förvärvslivet med de förutsättningar om fanns på dem tiden. 

Forts. i nästa avsnitt,