En förväntningens tid.

Förr i tiden var det inte något julfirande före julafton. Man tog inte ut julen i förskott vilket har blivit vanligt i vår tid (även om det i år skett en begränsning på grund av pandemin). Vanligtvis serveras det julmat redan i början av december och många mässor och marknader sätter fokus på julfirandet redan tidigt. En del affärer och köpcentrum har julsakerna framme redan i slutet av november. Skyltsöndan i början av december var oftast starten av julförsäljningen.

Dagen före julafton var en förväntningens tid. Då var de sista förberedelserna inför julafton i full gång. Julskinkan var kokad och griljerad, syltor och aladåber färdiga. Lutfisken låg färdig i det sista sköljvattnet. Kalvsteken tagen ur ugnen. Färdiga var också de övriga av julbordets frestelser. När vi barn gick till sängs kvällen före julafton var den lilla bostaden ännu näst intill ett städningens kaos. Allting var upp och ner. När vi sedan vaknade på julaftonens morgon var allting iordningställt. Alla trasmattor lyste upp golven i de olika rummen. Granen var på plats och färdig för att dekoreras med alla prydnader..

                                                   DÅ VAR DET JUL!