Björnabranden än en gång.

Det har nu gått, som jag tycker, en väldigt lång tid sedan en del viktiga fastigheter i Björna brann ner. Bland annat den fastighet som inrymde ortens Konsumbutik. Jag for förbi den i dag och den makabra synen av förkolnade brandrester mötte mig fortfarande. Jag tycker det är skandal hur man underlåtit att agera för att orten skall återfå sin butik.

Dessutom är det total tystnad omkring det hela. Efter den föregående kaosartade informationsträffen, där informationen var av noll och intet värde, lovade man att återkomma med ytterligare ett möte. Dessutom lovade både kommunchef och ansvariga politiker att skyndsamt agera för att björnabygden åter skulle få en fungerande butik. Men situationen har utvecklats till ännu ett drastiskt exempel på hur handlingsförlamad kommunen är. Eller är det möjligen ren ovilja. Några sketna björnabor behöver vi väl inte bry oss så mycket om. Det är även många som har försökt att kontakta Konsum Nord men utan större framgång. Det  har vittnats om en utbredd ovilja från deras sida att ta tag i uppgiften

Man kan med fog påstå att det just nu inte är någon tillfredsställande lösning för dagligvaruförsörjningen i området. Svenska kyrkan i Björna ställer upp så gott dom kan för att ge någorlunda möjligheter för handikappade och andra att få handla sina livsmedel genom viss transport till ortens två andra butiker. Behjärtansvärt och fint. Men det är ju ingen permanent lösning.

Postens organisation för utlämning av paket lämnar också mycket i övrigt att önska. För närvarande måste man ner till Örnsköldsvik och till Kvantum för att erhålla sin försändelse. Det är många mil för de som  bor i Remmarn eller i Trehörningsjö. Jag föreställer mig vilket ramaskri det skulle bli om Stockholmarna skulle tvingas hämta sina paket i Uppsala.

Jag skriver det än en gång: LANDSBYGSBORNA ÄR ETT UTROTNINGSHOTAT SLÄKTE.