injail

Alla inlägg under december 2019

Av Jöran Lundberg - 23 december 2019 21:05

Julafton.

Jag börjar bloggen med att ge er facit på julklappsrimmen även om jag förstår att ni har kommit på vilka prylar som åsyftas:

1. Popcornsmaskin.     2. Trådlöst headset.      3. Ringnycklar

4. Ukulele.                 5. Deodorant.                6. Vacuumförpackare.

7. Domkraft                8. Vinterjacka               9. Varningstriangel..

10. BH.


När detta skrivs är det sista kvällen före julafton. Alla julförberedelser är avklarade och nu väntar belöningen i form av att värdigt firande. Jag upplever att julfriden redan börjar infinna sig trots att det ännu återstår den så kallade "Heliga natten".

Så här dan före dan har ett mirakel inträffat. I gårdagens blogg hyste jag djupa tvivel om att vi skulle kunna skaffa oss en fin gran i denna snötyngda miljö. Men till min förvåning har vi nu en vacker gran som pryder sin plats i finrummet. Holmbergarna tog sin bil och körde  ner till norra fabriksområdet och alldeles vi infarten till vår verkstadstomt där stod en gran som både till storlek och utseende passade alldeles utmärkt. Således hämtad från egna marker.

Som bevis försöker jag läggain ett par bildbevis.


   

Så vill jag naturligtvis passa på att önska alla mina trogna bloggdiggare ett riktigt välsignat julfirande. Ta det väldigt lugnt med alla olika aktiviteter. GOD JUL!

Av Jöran Lundberg - 22 december 2019 21:04

En vit jul vitare.

Vad gäller den vita julen har vi blivit övermåttan bönhörda. I dag har det kommit ett antal centimeter kramsnö som ligger tung över trädens grenar och på Tallbackens gårdsplan. Det är inget frågetecken inför vad som väntar dan före dopparedan. 

Ulrika som med delar av sin familj firar julen här på Tallbacken har i sinnet att vi skall ge oss ut i morgon och se oss om efter en gran. Undertecknad bloggskrivare ser det som en närmast omöjlig uppgift i denna ovädersliknande miljö. Personligen tycker jag att det går mycket väl att fira en fin jul även om man inte har någon barrbärare.

Jul blir det ju i alla fall även om den inte firas efter alla traditioner. Vi har ju varandra och det är det väsentliga tycker jag. Sen är det också så att vid min ålder efter att ha firat så många jular upplevs det inte lika upphetsande längre. Saknaden efter min Siv tränger sig även på vid sådana här tillfällen än om den känslan domnat lite efterhand.

Jag är övertygad om att vi får en välsignelserik jul i år liksom så många år förut. Då går mina tankar till alla de som inte har så goda förutsättningar till att få uppleva ett trivsamt firande. Ensamhet och utanförskap liksom även missförhållanden av olika slag kan göra firandet till en mardröm för många. Vi människor är ju predestinerade för en social gemenskap. Vikten av att äga ett sådant nätverk kan inte nog prisas.

Om någon öppnar och läser min blogg  och som inte känner sig tillfreds inför sitt julfirande hör gärna av dig så kanske vi förhoppningsvis kan dela något lite av tröst och uppmuntran

Av Jöran Lundberg - 22 december 2019 00:08

Vad är det i paketet?

Läs och gissa.


1. Denna klappen "poppis" är. Vållar inget stort besvär.

Den har det ändå ganska tufft, ty det blir mest bara luft.


2. Denna klappen den är "naken" Fungerar ändå, det är saken.

Förmedlar kanske ljuva klanger, men också ordharanger.


3. Dessa saker lösning bringar. Uppenbart för sina ringar.


4. Blott och bart med strängar fyra fungerar denna lilla lyra.

Men man måste vara häpp, kanske också lite knäpp.


5. Fräsch och fin vill man ju vara. Det kan denna klappen klara.

Särskilt uti sällskapslivet är kanske denna något givet.


6. Nu det går med väldig fart. Lufttomt blir det ganska snart.

Ty denna klappen kan bevara allt som nyttigt är att spara.


7. Denna klapp, vad jag förstår, lyfta lätt och rätt förmår.

Ty viktig uppgift den betingar när du skall sta och växla ringar.


8. Denna klappen passar bra när du något fint vill ha.

Även när du lä åstundar och när du något varmt begrundar.


9. Du blir säkert ej besviken när det blir mackel i trafiken.

Ty då kan denna klappen visa. Vad det är som du vill visa.


10. Denna klappen är ett under fast den verkar mest inunder.

Användas kan i alla stunder, men passar endast vissa kunder.

Av Jöran Lundberg - 20 december 2019 23:09

Det astronomiska vintersolståndet.

Det råder lite förvirring kring begreppet midvintersolståndet. I forna tider firades midvintern den 14-de januari. Detta beroende på att enligt förkristen tradition delade man in året i sommar och vinterhalvår.

Hur det nu är med den saken kommer moder sol i morgon bestämma sig för att vända åter för att slösa lite mer sol och dagsljus över våra nordliga breddgrader. Det är för oss här i nordliga landet en efterlängtad företeelse.

Då kan vi fira jul med den tillförsikten att nu vänder det och går mot ljusare tider och längre dagar.

Det är inte utan att det upplevs lite stressigt att ställa villa Tallbacken i så fint skick att det blir ett värdigt julfirande.

Men jag lever ju ständigt under parollen "Det är som det är och blir som det blir just för att det är som det är och blir som det blir". Julen kommer med buller och brak under alla förhållanden. GOD JUL.

Avslutar med att nämna att MODO i kväll vann derbymötet mot Timrå i Timrå.Slutresultatet blev 5 -3 till MODO sedan Karlkvist satt sista pucken i öppet Timråmål.

Av Jöran Lundberg - 19 december 2019 20:05

Vad äter man i jul?

Julmaten världen över varierar kraftigt. Olika länder har många olika seder vad gäller julmaten. Här några exempel:

I Australien äter man bland annat tigerräkor och marronkräftor.

Bulgarerna äter vinbladsdolmar.

Danskarna äter förutom "skinkestek även gås med brunede kartoffler.

I Estland äter man bland annat Rassolje. En sillsallad med rödbetor, potatis, mjölksyrefermenterad gurka, äpple, ägg, skinka och gräddfil.

Finländarna i väst äter "lådor" (puddingar) medan det är pirogerna som är mer vanliga i öst.

Karp har en central plats på matbordet i Israel.

I Lettland äter man bland annat ärtor som mörknat i skalet på grund av blötläggning. Till ärtorna är det vanligt att dricka Kefir.

Aguoni pienas är en soppa som är en del av måltiden i Litauen.  Den är gjord av krossade vallmofrön.

Norrmännen äter gärna lutfisk av torsk serverad med bacon och senap. Men även "pinnekjött"

I Polen äter man gärna surkål och tortelliniliknande degknyten kallad uszka.

I Slovakien äts ofta surkålssoppa och stekt karp med potatissallad.

"Kuba" är en vanlig Tjeckisk julrätt Den består av korn, svamp, vitlök och flott.

Tyskland. Julgås och Julkarp vanliga rätter.

Den Ungerska julmaten består bland annat av fisksoppa (Halászlé) och kåldolmar (Káposzta).

Kalkon vanligt förekommande på julborden i USA.


Av Jöran Lundberg - 18 december 2019 20:28

Stekt inlagd strömming.

En skomakarbörs bestod som regel av en liten läderpung som mäster själv hade förfärdigat. Dock var den inte så sällan tom. Skomakarens hantverk genererade inte några stora summor som kunde förvaras i hans börs.

Sedan många år tillbaka är det ett givet inslag i vårt julbord med Jörans skomakarbörsar. Just i form av stekt inlagd strömming. Sålunda vill jag till er förmedla denna ädla rätt.


Ingredienser.

Ca. 6 hekto strömmingsfiléer. (se till att det är strömming och inte småsill från västkusten och den får inte vara "boken"). Således färsk.

Smör till stekning.

Salt, ca 2 krm.

Rågmjöl eller vetemjöl

Ströbröd.


Till lagen.

3 dl. vatten

3 dl socker.

3 krm Citronpeppar.

4 krm Kardemummakärnor. (går också med malen, men minska mängden)

4 pepparkorn och 4 nejlikekärnor, krossade. Några lagerblad.

15 ml. matättika. 24 %

1 medelstor rödlök.


Gör så här: Bred ut ett ugnspapper och mjöla det, strö lite salt. Skölj filéerna. Klipp eller ryck ryggfenan.

Lägg filéerna med skinnsidan ner intill varandra på det mjölade pappret.

Strö en aning salt på de utlagda strömmingarna och strö på ett tunt lager ströbröd.

Hetta upp en smörad stekpanna och vik varje strömming med köttsidan inåt till en "börs" och stek dem på lämplig värme gyllengula.

Nu tar du ett förvaringskärl av plast eller annat material. Lägg ringarna av den rödlök, du nu har skivat tunt, i botten på kärlet. Placera de stekta "börsarna" tätt intill varandra i lådan (eller kärlet) ovanpå löken.


Dags för lagen:

Blanda alla ingredienserna i en lämplig kastrull och koka upp den. (kan sjuda någon minut)

Du kan slå den varma lagen över strömmingen och ställa för att svalna.

När skomakarbörsarna svalnat är de klara att avnjutas.

En väl så god representant på julbordet.


Ni vet väl förresten vad vår Herre sa när han skapade strömmingen. Jo. DET GÅR VÄL INTE ATT GÖRA ALLA TILL LAX.





Av Jöran Lundberg - 17 december 2019 22:35

Lite om julmust.

En dryck som definitivt hör julen till är julmusten. Och oavsett vilken märke det är på drycken är det samma ingredienser i den. Smaken kan endast förändras genom att den lagras.

Den speciella svenska läsken Julmust började tillverkas i Örebro för över hundra år sedan. I dag säljs det ungefär 40 miljoner liter julmust varje jul.

Julmustens historia började när Robert Roberts från Helsingborg skickade sin son Harry till Tyskland i slutet av 1800-talet. Där ska Harry lära sig mer om kemi och om hur man framställer läsk. På den tiden dracks det inte läsk i Sverige. Robert Roberts räknade med att man skulle kunna tjäna pengar på de nya dryckerna. Hans önskan var också att tillverka drycker utan alkohol.

Harry experimenterade en hel del och skapade en ny och nästan svart dryck - Julmusten. Robert och Harry Roberts började tillverka och sälja julmust i Örebro på 1910-talet. Receptet var hemligt och är det fortfarande. Men i flaskorna finns bland annat kolsyra, färgämne,socker, humle, och malt.

I dag står det som sagt många olika namn på flaskorna med julmust. Men det är fortfarande företaget AB Roberts som gör själva grunden till drycken. Den säljs då till andra företag som gör sin egen variant av drycken.

Jag nämnde att drycken fick godare smak om den lagrades. Då kan jag berätta att det var en förutseende handlare i vår bygd som köpte väldiga mängder julmust och fick därmed ett förmånligt pris. Den must han inte sålde vid julen lagrade han till påsk, klistrade nya etiketter på dem och sålde som vällagrad påskmust.

Av Jöran Lundberg - 16 december 2019 21:58

Får vi en fridfull jul?

Alldeles speciellt den här tiden vill väl alla människor uppleva ett tryggt och ombonat liv. Att känslan av en tillvaro inlemmad i ett nätverk som präglas av harmoni får vara det som dominerar. Tyvärr verkar det som att i vårt svenska samhälle mer och mer otryggheten och utanförskapet brer ut sig.

Jag följde i kväll nyhetsförmedlingen i de olika TV-kanalerna. Och det var minsann inte många inslag som triggade en till några glädjesprång. I aktuellt hade de ett långt inslag som handlade om många familjer, även med barn, som såg fram emot en jul i knapphetens tecken. Det konstaterades också i en undersökning att klyftan mellan fattiga och välbärgade har ökat ytterligare. Således kommer det att finnas många i vårt Sverige som firar en jul i knapphetens och misärens tecken.

Något som också oroar så här inför fridens och kärlekens högtid är alla de tillfällen då illvilliga människor skjuter ihjäl varandra. Olika skottdrama med dödlig utgång sprider skräck och fasa utöver hela vårt land och är en företeelse som verkar ytterst svår att komma till rätta med. Kriminalitet och mordlusta har på sina håll drabbat hela samhällen  och regioner. Ett förhållande som polis och rättsväsende står helt maktlösa inför.

Det ropas från flera håll att ordningsmakten skall få mera resurser till sitt förfogande för bättre bevakning och intensivare utredningar. Men det är nog inte  någon lätt uppgift om man kan komma till roten av det onda. Man kan bara ana sig till de bakomliggande orsakerna. Vad det beror på vet jag inte men man kan frankt konstatera att i dag har vi ett helt annorlunda Sverige. Med utbredd otrygghet.

Frågan om gängkriminalitet och våldshandlingar har också blivit föremål för politisk pajkastning. I stället för att gå samman för att i enighet komma till rätta med oegentligheterna använder man det som medel för kortsiktiga politiska vinningar. Men det är väl så det funkar.

Presentation

Fråga mig

20 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2 3 4 5 6 7 8
9 10 11 12 13 14 15
16 17 18 19 20
21
22
23 24 25 26 27 28 29
30 31
<<< December 2019 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Ovido - Quiz & Flashcards