Typ november.

Novembemörkret lägrar sig över nejden all

allt tidigare det skymmer.

Borta är ljuset från åker, tun och vall

ingen ljusning den rymmer.

Höstens mörker ger ingen förskoning

från någonting miserabelt.

Men värmen och trivseln i min enkla boning

gör det helt acceptabelt.

Så får vi leva vårt liv som sig ter

där mörkret och ljuset blandas.

Lugnt tolerera allt det som sker

så länge vi lever och andas.