Tillbakablick.

I samband med att jag arbetat med boken som i mångt och mycket bygger på gamla blogginlägg har jag själv förvånats över alla konstiga skriverier. Själv frågar jag mig: Vad har jag fått allt ifrån. Men det är klart under de nu snart tio år jag hållit på att skriva har det väl blivit ett och annat. Det kanske kan vara intressant att reprisera en del.

Ett exempel skall jag visa er i kväll, nämligen

Ode till en gök

En gök är en underlig figur

som lägger sina ägg i andras bo.

En gök kan också bo i ett ur.

Då blir det ett gökur, må ni tro.

En gök kan också ha sin tid,

då blir det gökotta, jag menar.

En gök kan även drilla i lid

en göktyta bland trädens grenar.-

En gök kan också vara en blomma

och en rar liten ört likaså.

Ett gökblomster hör till de fromma

även gökört kan också där stå.

En gök kan också vara en skvätt

av lite starkare slag.

Att slänga den är helt rätt,

i vasken, de tycker jag.

Man kan också slutligt fundera

vad ett gökbo skall användas till.

Om det möjligen blott skall fungera

som nattviste av och till.