vid bordet

I kväll fick vi besök av några släktingar. Vi satt länge vid vårt runda bord och samspråkade. Olika samtalsämnen var det ingen brist på. Tiden gick väldigt fort när vi praktiserade bordets gemenskap jag tycker år så värdefull.

Det inspirerade mig till denna dikt.

Bordets gemenskap.

Förr samlades man omkring bordet

till gemenskap i vänners lag.

En samvaro dominerad av ordet

och inlägg av olika slag.

Man möttes i otvunget samtal,

och bytte ett ord eller två.

om livets bekymmer och kval

och om glädjerikt liv likaså.

Någon berättade en skröna

som han dragit förr mången gång.

En annan om bedrifter så sköna

en tredje om slit dagen lång.

Nu sitter man ofta och glor,

på nå´n gammal TV-repris

Eller matar sin själ med en stor

portion av såpa- och seriespis.

Då har man ej minsta möjlighet

att umgås med nära och kära.

För nu är det med stor svårighet,

Vi kan vår tid dem förära