Region Västernorrland.

Om man liknar regionen med ett företag som har till uppgift att producera vård kan man konstatera att detta företag är på obestånd. Detta eftersom de gång på gång måste låna till driften det vill säga produktionen. Normalt om ett företag är i en sådan situation måste man i första hand upprätta ett så kallat kontrollbokslut och om situationen kvarstår måste man begära sig i konkurs. Men en region kan inte konkursa. Därför är man tvingad att med det snaraste rätta till missförhållandena. Eftersom  man i nuläget inte är benägen att förbättra läget på inkomstsidan genom att höja skatten måste man göra långtgående besparingar.

Normal är det att söka besparingarna på den administrativa sidan för att på så sätt göra organisationen mera tajt och effektiv. Och eftersom regionen är överorganiserad vore det att föredra ur effektivitetssynpunkt. Nu väljer man i stället att lägga de flesta besparingarna på produktionssidan vilket innebär fatal nedrustning av i första hand primärvården. I liggande förslag kommer en hel del vårdcentraler att stängas eller göra om till filialer. Besparingar som i många fall inte innebär någon kostnadsminskning.

Vad jag kan förstå så kommer därför underskotten att även framdeles vara något bestående. Och detta fenomen kommer att kvarstå oavsett vilken politisk konstellation som är vid makten. Därtill finns ytterligare ett problem och det är de eskalerande kostnaderna för stafettpersonal. Både läkare, sjuksköterskor och barnmorskor. Eftersom regionen är ökänd för sin urusla personalpolitik är det inte någon av dessa personalkategorier som söker sig till området.

Tyvärr kommer det att t lång tid att vända skutan.