Dunkelhet

Inför kommande dunkla och osedda år.

Hur många slag än livsklockan slår,

vi måste ta vara på dagen.

Ty vid vår sida en nemesis står

som hjälper oss även om dagen är svår.

Som av tiden betagen.

Då måste man vara en sann optimist.

Om tillvaron än är tråkig och trist.

Man bör livet bejaka.

Ty något gott är stadfäst och visst.

Allting ordnar sig nog till sist,

och man lyckan får smaka.

Liksom en mussla som sluter sitt skal,

och döljer en dolt hemlighet,

är ibland våra dagar.

Vi hankar oss fram i denna jämmerdal,

med vår gnagande oro och rastlöshet,

helt enligt livets lagar.

Ty vår tid är präglad av djup dunkelhet.

Den fylls efterhand av av viss svultenhet,

som ingen enda behagar.

I ensliga dagar kan vår overksamhet,

kan bli ett embryo till svårmodighet,

som vår livslust försvagar.

En fattig tid i djup isolering.

kan så småningom skapa demoralisering

så att vårt liv blir en mara.

Ty ständig mental invalidisering

kan bli orsak till demobilisering,

av alla resurser som livet skall klara.