Livet och tiden står inte stilla.

Så har än en vecka nått sitt slut och vilodagen väntar. Det ger mig anledning att fundera över vart den egentligen har tagit vägen. Vad har jag gjort av mitt liv? Den inbjuder till en viss rannsakan. Vi får således många dagars rad att förvalta och göra något värdefullt av. Som pärlor i ett radband att ständigt räkna ned. Det är således upp till var och en av oss att göra det bästa av dem. Naturligtvis efter bästa förmåga.

Jag fann en dikt som förstärker ovanstående tankar

Helgsmål.

Det lider mot kväll. Dagen är till ända.

I mitt enkla tjäll skall natten snarligt lända.

Helgdagsbön med stilla frid och ro, ett budskap till oss har.

Den ger oss bergfast tro på framtid ren och klar.

Men ofta jag funderat på meningen med livet.

Hur allting har fungerat, det liv som är oss givet.

Det finns så många svar på frågorna jag har.

Så mot natten, stilla klar en mångfald tankar far.

Det är som aftondimma när verket når sitt slut.

då i nattens tysta timma jag fridfullt vilar ut.

Dock, något som är givet och ständigt går igen.

Det är att detta livet är mycket skört, min vän.

Tag då väl tillvara den tid som du har fått.

Så i den morgon klara, ditt verk betecknas gott