och om moral.

Jag är väl medveten om att jag nu ger mig in på ett rätt känsligt och svårgripbart ämne som framför allt är mycket omfattande. Jag bedömer ämnet så omfattande att det kan vara nödvändigt att dela upp det på flera avsnitt i min blogg. Jag vill ju samtidigt inte göra min avhandling alltför tegelstensartad. 

Det är nämligen så att människors syn på just etik och moral varierar synnerligen markant. Dels beroende av kulturell bakgrund men också rent tidsmässigt. Människors moraluppfattning har nog förändrats över tid varför den äldre delen av befolkningen kan ha en mer konservativ syn på dessa frågor till skillnad från den yngre generationen. Det kan också ibland märkas en viss skillnad mellan olika landsdelar. Och framför allt mellan olika länder. Även om jag i denna framställning kommer att koncentrera mig på de förhållanden som råder i vårt land.  

Historiskt sett var det kyrkan som hanterade frågor om etik och moral. I varje fall under vissa tider var det därvid upprättat en strikt codex för vad som var accepterat och inte. Mestadels var det prästernas uppfattning om rätt eller fel som var rättesnöre. Ren formellt hade de ett strikt ansvar för den så kallade kyrkotukten. Samtidigt satte de sin prägel även på församlingsmedlemmarnas moraluppfattning. Detta hade till följd att kyrkans och prästens moralsyn också blev samhällets.

Rätt slående är den gamla tidens syn på äktenskapet. Nutidens samboförhållande klassades förr som syndfullt. Det var hor enligt dåtidens moraluppfattning. Ett exempel är den kvinna som drev ett stort jordbruk tillsammans med sin man och plötsligt blev änka. Trots att det, för att kunna driva jordbruket vidare, var absolut nödvändigt att städsla en dräng betraktades det som moraliskt förkastligt att han bodde under samma tak som änkan.

Mestadels löste man dilemmat genom ett äktenskap som inte hade någon djupare grund rent känslomässigt. Det ingicks ofta endast för att anpassas till den tidens moraluppfattning.

Sex och samlevnad var även det ett område som var föremål för prästens argusögon. Också det var en viktig del av kyrkotukten. Barn avlade före äktenskapet var "horungar" enligt kyrkans och samhällets moralsyn. Föräldrarna blev ofta föremål för bestraffning. Än värre var det med utomäktenskapliga barn. I det fallet var det i regel kvinnan som betraktades skyldig medan "horbocken" oftast gick fri. Mest var det kvinnor i beroendeställning, pigor till exempel, som var mest utsatta. Trots att de mer eller mindre våldtogs belastades de med hela skulden. Kvinnan var också i flesta fall ansvariga för barnets försörjning och uppfostran.

Förändringar i moralsynen gick mycket långsamt vilket jag ämnar deklarera i en kommande blogg.