Det bränner till.

Jag mötte en naboare i dag och frågade honom hur kallt det kunde vara hos honom. Det är cirka 20 grader minus vilket var en rätt moderat siffra eftersom vi här uppe på Tallbacken hade 18 minus vid tillfället. Vi har således haft "vinterkyla nu ett antal dagar. Men eftersom det är under rådande högtrycksläge med sol och vindstilla känns inte kylan så bitande. Men väderspåmännen (för de är de ju) har åter aviserat mildare väder framåt julhelgen. Jag hoppas ändå att vi kan få uppleva en vit jul med ett lämpligt lager snö.

En som också röstades ut i kylan var vår statsminister. Beslutet i riksdagen innebär att det blir allt kärvare att kunna bilda en handlingskraftig regering. Det verkar av talmannen att döma som om kombattanterna får fira jul med många obesvarade frågor i tomtesäcken. Samtidigt har han vidtagit vissa åtgärder för att förbereda ett nyval. Det är som alla förstår en mycket komplicerad och kostnadskrävande process.

Man måste således konstatera att det är rätt kyligt både här och där.

Förklaring!

Att ofärdigvara!

På många sätt och vis får man erfara

att man ute i kylan tvingas vara.

Och tillhöra den utsatta skara

som måste pinsamma tillfällen klara

Då kan man sannolikt risken befara

att man en utsatt person måste vara

som fångats i omständigheternas snara.

Det är nämligen inte så lätt att förklara,

göra alla dimmiga frågor glasklara,

och samtidigt argumenten försvara.

utan att vara en konkret samhällsfara.

Snart är det jul.

Jag minns så väl hur man som barn längtade efter julen. Tiden före jul var i gamla tider en tid v förberedelse för det som komma skall. Lutfisken lades traditionsenligt i blöt på Annadagen för att vara klar till julaftonen då den var en given anrättning på julbordet. Julgrisen hade slaktats i god tid före jul, styckats och anrättats för att utgöra en god del av julbordets fröjder. Pappa Esra hade varit till skogs och sett ut och huggit en julgran som han tagit hem. Jag minns hur han satte den på foten och ställde den i fabriken där det var lämpligt kallt. Alla dagar före helgen var förväntningarnas dagar. Med åren har pojkdrömmarnas förväntan tonat ut och julfirandet är inte den spännande och glädjefyllda upplevelse om fordom.

Nu på ålderns dagar tycker jag att det mesta värdet är att tillsammans med nära och kära uppleva den gemenskap som är så värdefull. Man tycker också om att accentuera julens innerst budskap om en fridsfurste som får allt större betydelse i en av krig och konflikter söndersargad värld. En dikt jag fann får ge en lite annorlunda bild av förväntningarna.

Adventstid.

Ett ord om någon som komma skall

Ett heligt budskap om frihet och ljus.

Ett löfte om frid över jorden all,

och om o i vart hem och hus.

Vi tänder ett ljus som bär heligt bud,

om ett himmelskt löfte i adventstid.

Löftet om ankomst av helig Gud,

som ger alla människor frid.

Adventstid är också trånad och längtan,

till något märkligt som händer.

Det är som innerlig salig trängtan

efter ljus över mörka länder.

Så får vi längta och bida var dag

efter det under som sker.

Något som bådat om himmelskt behag

som Gud oss människor ger.

Detta heliga löfte vårt hjärta gömmer,

det som om julens mening bär bud.

Så att vi aldrig den sanningen glömmer, 

förtröstan om frälsning kommer från Gud.

Beslut om statens finanser.

Efter en lång och segdragen debatt och ett antal omröstningar kom riksdagen så småningom till beslut. Då visade det sig att det förslag till budget för år 2019 som Moderaterna lagt tillsammans med KD vann riksdagens gehör. Detta sedan SD frångått praxis och röstat på M-KD-s förslag. Det innebär i klartext att övergångsregeringen får styra landet med den godtagna budgeten som underlag, även om deras agerande är begränsad.

Jag skulle förmoda att det inte underlättar regeringsförhandlingarna. Vilket troligen betyder att vi kommer allt närmare ett extraval. Ett sådant förfarande kommer sannolikt betyda ytterligare polarisering av svensk rikspolitik. Den liberala mitten kommer att bli ännu tunnare och både den extrema vänsterpolitiken såväl som den till höger kommer att stärka sina positioner. Sverigedemokraterna kommer troligen att ta ytterligare några procentenheter, vilket än mer komplicerar en kommande regeringsbildning. Detta naturligtvis under förutsättning att SD fortfarande hålls utanför sådana diskussioner.

Det blir således en spännande tid framöver och det är bäddat för många politiska kullerbyttor. En liten tröst i bedrövelsen är att den godkända budgeten innehåller vissa förstärkningar rent penningmässigt för oss fattigpensionärer. En förstärkning som vi bugar och tackar för

Språkliga klurigheter.

1. Kalla somrar kan man inte kalla somrar

2. Vad är det för likhet och skillnad mellan en tandläkare och en brandman.

    Jo, båda rycker ut. Den ena tänder. Den andra släcker.

3. Hur uttalar du detta: Gubben har gubben så gubben har gubben.

    Du får fundera någon dag.

4. Har du bott i Långviksmon hela ditt liv? Nej inte ännu!

5. Blir du inte trött av att spela schack?  Jo, jag blir ofta matt.

6, Har du lockigt hår? Ja, självfallet!

7. Har du en pool hemma? Nej, men jag har damm under sängen!

8. Kan en brandman bli utbränd?

9. Kan man kalla ett pansarfordon för skottkätta?

Nobelfirandet.

I skrivande stund är nobelfesten i full gång. Vad jag kan förstå så har de just inmundigat huvudrätten som delvis bestod av fragment från en kålrot. De olika pristagarna hyllas också i samband med festligheterna. Men det är ett pris som inte delas ut i år. Detta på grund av Svenska Akademiens unika tillstånd. Den har nämligen vid det här laget sönderfallit i sina beståndsdelar. Det var någon som hade ett mycket genialiskt förslag i det sammanhanget. Den utomordentligt geniala personen föreslog nämligen att GUBBRÖRAN skulle utse årets pristagare i litteratur.Jag tycks bara se hur den gamle gubbstrutten själv från sin himmel nickar bifall till ett sådant förslag. Det är en förveckling till på grund av akademifadäsen. Undertecknad bloggskrivare har varje år väntat sig bli ihågkommen men alltid blivit förbigången. Av den orsaken har han varje år publicerat en dikt som till sitt innehåll behandlat just detta sorgliga faktum. Detta är den bistra orsaken till att den inte förekommer i skriftlig skepnad i år. Men jag kan med knusende ro bida min tid eftersom de flesta pristagarna är mellan nittio och hundra år.

Som vanligt får en ordflätningsmix beledsaga genom mystifikationerna. Den heter rätt och slätt.

Oturen

I år var det den maximala oturen

att det sket sig med litteraturen.

Ingen hade i år den turen

att till himmelens skyar bli buren.

Ty kulturprofilen, den figuren

sitter sen länge i buren.

Ständige sekreteraren, en sur en,

är från livets realiteter avskuren.

Och de övriga nobla högdjuren

har stora besvär med kvinnokulturen.

och med fortplantningsapparaturen.

Och den som är #meetoosammansvuren

har besvär med infrastrukturen

och den ständiga självcensuren.

Så i  år får nobelprislitteraturen

kastas helt ouppskuren.

Decemberregn.

Efter snöfallet, som tidvis var rätt ymnigt och som gav en decimeter snö. övergick nederbörden i regn. Det betyder att en stor del av snön nu smält undan eller sjunkit ihop rejält. Det innebar att under söndagens eftermiddag och kväll var det rejält busväder med ordentliga regnskurar. Nu har det talats om en lite kallare och mer högtrycksbetonad vädertyp. Det kan betyda att vi inte får den mjuka och vita jul som vi sett fram emot. Men det är ju rätt många dagar kvar till julafton så det ordnar sig nog. Illustreras med en dikt som heter:

Decemberregn.

Ett strilande regn i mitten av december

det inte så vanligen är

Det vädret tillhör nog mera september

vållar en hel del besvär.

Man förknippar december med snö,

med täcke av renaste slag.

Och inte med regn, slask och plusgradertö

som råder just nu i dag.

Men snön skall komma i lämplig mängd

och inte i busvädersform.

Inte så att man känner sig trängd

med arbetsbörda enorm.

Men som man alltid må konstatera,

det blir det väder det blir

Således får man snällt acceptera

att det blir det väder det blir.

Starka protester i Frankrike.

Det är inte lätt för en enkel bloggskrivare från Tallbacken att ha synpunkter på världspolitiken eller ens ha relevanta kommentarer. Detta med tanke på vad som händer i samband med de våldsamma demonstrationerna i Frankrike. Därför kan jag egentligen inte ha några relevanta åsikter om orsaken till oroligheterna. En proteströrelse som från början orsakades av en aviserad höjning av drivmedelspriserna. Trots att Macron har tillmötesgått demonstranterna och dragit tillbaka förslaget fortsätter protesterna i oförminskad styrka. Nu med missnöje med allmänna levnadsvillkor. Tydligen med krav som står utanför politikernas maktsfär.

Vad jag egentligen syftar med mitt inlägg är att i någon mån ha synpunkter på sättet att utöva påtryckning. Jag anser nämligen att det ur demokratisk synvinkel inte kan försvaras att man bara för driva en divergerande åsikt tar till olagliga åtgärder. Om de skildringar som förekommit i media är sanningsenliga är det ju en destruktiv verksamhet demonstranterna ägnar sig åt. Jag kan inte förstå att sådant uppträdande är till för att om möjligt skapa en bättre samhällsordning. Inget politiskt parti, vare sig till höger. mitten, eller vänster, kan rimligen vara berett att ha en

sådan destruktiv ordning på sin agenda.Vad är då syftet? Kan man fråga sig.