Byarna förr i tiden.

Om man tänker på de byar och samhällen som växte upp vi Norra stambanans tillkomst präglades de redan från början av olika samhällsstrukturer. Förutsättningarna för de tre samhällena Björna, Långviksmon och 'Trehörningsjö var därför helt olika vilket hade stor betydelse för hur de formades.

Vid järnvägens tillkomst koncentrerades samhällsbildningen i Björna till ett område runt järnvägsstationen. Detta skedde på bekostnad av Björna by trots att kyrkan låg där. Gideå Husum aktiebolag (senare Mo och Domsjö) etablerade sig tidigt i Björna samhälle med kontor varifrån tjänstemän förvaltade de stora skogstillgångarna. De var också en stor och betydelsefull arbetsgivare. Bolaget hade därför stort inflytande över en rad olika samhällsfunktioner. Detta jämsides med att de kommunala funktionerna för socknen var lokaliserade till samhället. Järnvägsstationen var också ett betydelsefullt inslag.

Trehörningsjö utvecklades tidigt efter järnvägens tillkomst som kommersiellt centrum för stora delar av mellannorrland. Det blev anledning till att betydelsefulla samhällsfunktioner som polisväsende, bankkontor, läkare, tandläkare, mejeri, en rad olika affärer, m.m bidrog till att samhället fick en viss prägel som centralort. Med anledning av den stora betydelse den hade för handeln i området var järnvägsstationen också fullt etablerad. Orten var även centrum för socknen.

När järnvägen anlades var Långviksmon en liten obetydlig bosättning med 4 små torpargårdar under Långvikens by. Det innebar att Statens järnvägar inte var särdeles benägen att göra så stora insatser i området. Detta trots att de rika sandförekomsterna i bygden var en betydelsefull del av anläggandet av järnvägen. Torparna och bönderna i bygden var därför tvingade att själva bekosta både anhalt och personal. Runt den lilla järnvägsstationen växte dock så småningom ett litet samhälle upp. När sedan en rad olika industrier kom till, ökade samhället i betydelse. Något som gör att Långviksmon i dag platsar gott som betydelsefullt i det så kallade BLT.området

Det handlar om löven.

Trots att vi inte har så många dagar kvar till att vi skriver november var jag faktiskt idag ute på gräsmattan och samlade ihop en hel del löv. På grund av att vi inte har haft nämnvärt med frost har träden avlövats väldigt sent. Det finns vissa träd och buskar där en hel del löv fortfarande hänger kvar. Nu verkar det av prognosen att döma som att det kommer att bli mera frostigt. Det kan innebära att det blir klarare och mindre fuktigt i markerna.

Så över till de andra löven. nämligen Löfvén. Idag var han in till talmannen och redovisade halvtidsresultatet. Det är tydligen fortfarande oavgjort i regeringsmatchen. Om han fick någon dricka i halvtid, som man fick vid fotbollsmatcherna fordomdags, förtäljer inte historien. Tyvärr verkar det inte som att han lyckats dyrka upp det låsta läget. Nu går ansträngningarna in i en ny fas det vill säga vecka två, eller andra halvlek om man så säger. Eftersom försvaret verkar vara väldigt kompakt lär det vät inte heller nu gå att placera regeringsbollen i mål.

Stefan Löfvén talar väldigt intensivt om att överge blockpolitiken. Den skall definitivt skrotas. Det är bara så att han har samma filosofi som Henry Ford när han sålde bilar. Han sa nämligen att ni får välja vilken färg som helst bara ni tar svart. Ni bör överge blockpolitiken men det måste ske på det rödgröna blockets villkor. En förhoppning som nämligen sträcker sig så långt som till en splittrad allians.

Den tålamodskrävande matchen kommer nog att avgöras långt efter det att de flesta i publiken har gått hem.

Varför krig?

Jag har många gånger funderat över varför det alltid förekommer krig och krigshandlingar nästan överallt i världen. Och hur svärt det är för olika folk och folkslag att hålla samman. Oftast ligger det snikenhet och maktbegär hos enskilda personer och grupper bakom konflikterna. Eller att människor känner sig förtryckta och misshandlade.

Det är förstås ett miserabelt förhållande som egentligen inte borde få förekomma. Men historien har visat att det inte går att få bukt med dessa svåra konfliktsituationer. Jag tror att det främst beror på den enskilda människans sturskhet och ondska. Det beror oftast på att den lilla konflikten eskalerar till något ondskefullt. Och då är stenen i rullning.

Dessa strödda tankar har jag sammanfattat i en dikt som heter:

Vad fattas?

Ser du kornet i din broders öga. Men inte bjälken i ditt eget?

Då hjälper nådens ordning föga, du är fångad i förgänglighet.

Då är det ett som återstår, för full och hel besinning.

Då tarvas någon som förmår, se jämlikhetens återvinning.

Du är ej ensam här i världen. Din broder finnes strax bredvid.

Din uppgift är att se de värden som hör till livets bästa tid.

Då är du en broders like med ärlig vänskap varje dag.

Den mörka oroshärd då vike för välsignat välbehag.

Det går en dag ifrån vår tid.

Nu har åter en vecka kommit till sitt slut. Jag tycker det går så fort. Om någon dag har vi bara två månader kvar till julafton. Temperaturmässigt har vi hittills haft en skön höst.

En liten dikt får fullborda vidare tankar.

Helgsmål

Det lider mot kväll, dagen är till ända.

I mitt enkla tjäll skall natten snarligt lända.

Helgdagsbön med frid och ro, vid arbetsveckans slut.

Ger oss en salig tro att vi får vila ut.

Ofta jag funderat om meningen med livet.

Hur någonting fungerat, det liv som är oss givet.

Det finns många svar på frågorna jag har.

I natten stilla klar en mångfald tankar far.

Det är som i en dimma när verket når sitt slut.

I nattens tysta timma jag fridfullt vilar ut.

Dock, något som är givet och ständigt går igen.

Det är att detta livet är mycket skört, min vän.

Tag då väl tillvara den iid som du har fått,

sä i den morgon klara, ditt verk betecknas gott

Ett mål för Björna.

I kväll tar jag en liten berättelse på bygdemål:

Predikant´n.

N¨Sverker han hadde hôgen åt att bli predikant Den tanken hadden rakt då han va ganska ong. "Men skä jäg bli predikant var fäll rakt bäst å öve va en gang". Sä ibland försjökten å predik för katta, dä va bara sä svårt å fo na dell å sett stelle. Han hadde int ens hönne läsa text´n förn kattuslingen va less å slank ut görning döra.

Anne vare då han skull stell kräka däri lagårn. Damm va ju bjese sä damm könn int fara nan väg. Damm va ju tjvungen dell å hör på. Sä han sätte igang å predike för damm. Å damm va ganska andäkten ända dells damm hadde fott na höfanga ditti höborle. Då sättedamm igång å tögge höe, å feck en lycksaligen blick te öga sine. Nan predikan hadde damm int na intresse för då damm hadde jegarn fulle môrn. Sä lillpredikant´ns övninger dam geck åt fanners. Dä vorte intjvätt.

Men en sak lärd´n säg för framtin: Man ska no ha predikan före kfferast´n.

I arkivet.

Jag hittade i mitt arkiv en liten historia som kanske är värd en repris.

Elon ström hadevarit elektriker större delen av sitt liv, men nu hade han dessvärre avlidit. Elon, en kompis till honom, tyckte att han skulle säga några ord vid begravningen varför han höll följande korta tal:

Ja,du Elon. fast du var lång som en stolpe var det alltid spänning omkring dig. Du isolerade dig aldrig utan fick lätt kontakt. Du följde aldrig med strömmen utan tog gärna ledningen. Du hade högspänd energi och kom därför aldrig på sladden. Du blev väldigt amper när någon råkade få kortslutning, men annars lyste det alltid omkring dig. Ibland slog du en volt som var kopplad till din styrka. Man kan tala om Strömstyrka. Med minst tre faser i ditt liv. Men en dag åkte du på en propp och nu ska du jordas. Nu kan du känna dig saligen bortkopplad. Det önskar din upplysta vän El-of

Det som blir över.

Numera har nästan varje hushåll ett speciellt kärl som mn smlar matavfall i. 

Det tas sedan om hand av MIVA som har sopbilar med särskilda utrymmen där man fraktar detta avfall. Vad jag han förstå omhändertas det sedan i anläggningar där det rötas. I den processen framställs metangas som kan utnyttjas uppvärmning m.m

Förr i tiden kallades allt sådant som blev över för "åslappe". Som regel återanvändes det på olika sätt, En gammal dikt som troligen figurerat i bloggen tidigare får tjäna som vägledning. Den heter

Bara åslappe.

Na Brits skull fo dell blöta at kräka

bårti hömaal´n söm vort över

å vassla fårn mejerie, å nalta melas.

Baraåslappe.

Te maransmåle hadde na Erna täje bårti kvällsmåle. Dam feck äta oppvärmt mjalka å nesläfft gröt´n.

Bara åslappe.

De hadde vorte steksella över, å kallpärern fanns e.

Na Magda hon redde ihop e dänne ti´n karott,

å slog nalta äggstanning över. Å värmde opp däri ogn.

Bara åslappe

Na Lova skull ha säg e nytt e förklä. Förerne va bara slörern.

Hon tog en gamklänning ätte mormora, å sydd säg e nytt.

Bara åslappe.

N´Konrad tog vebôsse, å tjvet´n, å smostickern för å fo opp elln på hälla,

för backtste´n.

Bara åslappe.

Na Greta va bånet igen. H va liksôm på smäll´n.

Hörr de nu ha könne gått dell? Sä hon gatt fråge gôbben sin. Han sa:

Bara åslappe.

Landsbygdsfrågor.

I kväll deltog jag i en sammankomst på Jollen, arrangerad av Bygdsam Gideälven. (En sammanslutning som syftar till att ta till vara landsbygdens möjligheter att leva kvar). Bland föreläsarna var det representanter från ett dataföretag som heter Coreit. De propagerade för deltagande i en serie kursdagar som skall behandla företagens möjligheter till utveckling av digitala hjälpmedel. Det kommer handla rätt mycket om möjligheten att utveckla, främst säljföretagens näthandel, så kallad Webshop. Också att medelst hemsidor, Facebook m.m bedriva reklamkanpanjer.

Lena Lindström, landsbygdsutvecklare vid Örnsköldsviks kommun, informerade om vilka penningmedel via bidrag som står till näringslivets förfogande i vårt område. Det är närmast en djungel av olika stödfunktioner som under olika förhållanden kan hjälpa till att utveckla olika företag i området. Tyvärr är det ingen lätt uppgift att driva företag med lönsamhet i vår landsända. Det erfordras många gynnsamma parametrar för att det skall bli något framgångsrikt.

För området som helhet är det lyckosamt att det finns ett antal större företag som just nu har det väldigt gynnsamt med gpd orderingång. Det skapar ett rätt stort antal arbetstillfällen som medverkar till att hålla tillbaka utflyttning och befolkningsminskning.