VM-final.

Det må tillåtas mig att en sista gång kommentera den nu avslutade VM-fotbollen. För det första kan jag konstatera att jag lärt mig rätt mycket den tid jag har följt alla de olika matcherna. Den handlar vad jag förstår rätt mycket om taktiskt spel på olika nivåer. Vilket mång gånger resulterar om rätt tråkig fotboll av och till. Sen måste jag säga att et relativt okända fotbollslag som Kroatien ställde upp med var faktiskt en riktig krydda i anrättningen. Utan egentliga storstjärnor, med ett undantag, kunde de prestera en mycket intressant och livgivande fotboll. Att de sedan torskade mot Frankrike i finalen får laget ta med jämnmod.

Vad jag inte diggade alls det var ett spel som jag kallade ”fislir”. En destruktiv gåfotboll med ideliga bakåtsparkar som inte leder någon vart. I en del matcher ägnade sig även Sverige åt en sådan taktik som i stort sett endast var spelförstörande. Ja, nu lägger vi det hela till handlingarna och ägnar oss åt någonting mera konstruktivt som att tala om den ständigt plågsamma hettan som råder. Det vekar inte vara någon hejd på torkan. Man får ständigt vara rädd för att det skall uppstå någon brand vilket vore katastrof.

Vi råkas i bloggen framöver!