Sill och potatis.

Idag åt vi sill och potatis till middag. Det var väldigt gott. Numera köper man steksillen endera i en plastförpackning med i regel 4 filéer eller en likadan sats i plåtburk. Den sorts filéer som vi åt idag var utomordentligt goda. Stekt i smör med lättfrästa lökringar, lite lätt mjölig potatis. Det var superbt!

Förr var den salta sillen tillsammans med hemmaodlade ”krypare” (läs mandelpotatis) en vanlig rätt på vårt middagsbord. Var och varannan dag under vintertiden blev vi mätta på denna pärla i husmanskosten. Framåt höstkanten då man tagit upp årets skörd av ”nypärern” inhandlades en hink norsk fetsill. Ibland var det sex kilo och ibland tio. Det kunde hända att frampå vårvintern hade den härsknat till en smula, men det fick gå ändå. Vår mamma Signe var en veritabel mästerkock när det gällde husmanskost. I regel ugnsstekte hon sillen i en speciell form där den formligen badade i smör. Ibland smög hon också dit några fläskskivor som ytterligare bidrog till dem goda smaken. Hemkärnat smör och egenbakat tunnbröd kompletterade den smakfulla anrättningen. Sötmjölk eller ibland kärnmjölk utgjorde dryckjom. Det kunde ibland vara en grannlaga uppgift att mätta en familj som bland andra bestod av grabbar med aptit utöver det vanliga. Hennas kokkonst, som för övrigt var självlärd, var då en oersättlig tillgång.

Egentligen skulle man kunna skriva en hel bok om den svenska husmanskosten som var stommen i all kosthållning förr i tiden. Med enkla råvaror som grund, ofta producerade på den egna gården, skapade man anrättningar som från det finaste restaurangkök. Det sägs att hungern är den bästa kryddan vilket alltid förstärkte den goda smaken. Om det så var var lek eller hårt arbete under dagen gjorde hungern sig alltid påmind vid varje måltid. Det var därför naturligt att ta del av bordets gåvor. Det var därtill en stund av bordets gemenskap då man ofta dryftade händelser och skeenden från den gångna dagem. Jag bifogar en dikt jag skrivit vid något tillfälle. Den heter:

Kryparpärern å stekt silla

De som bara äter Panacotta eller fyller magen med en wrap

den dieten kan med måtta kallas mycket klen och knapp.

Och den smak som fås av pasta jag ej tål en enda gång

in ej heller kan jag lasta pulled pork mest dagen lång

Men det finns en rätt jag gilla som jag käkar nu och då

kryparpärern och stekt silla det är väldigt gott att få.

Den ger styrka hela dagen, den simmat har i öppet hav.

Fyller varje skrymsle uti magen och hindrar mig att gå i kvav.

Sillen, en superb förtäring stärker en, ger kraft och mod.

Den ger kroppen nyttig näring dess sälta har en smak så god.

Så lever jag mitt liv så skönt så meningsfullt och intressant

Till sillens konung blir jag krönt och kväser katig kverulant.