Ett poem en vinter.

Det har på senare tid blivit rätt tunnsått med nya dikter och poem. Delvis beroende på att jag haft svårt att finna stoff. I kväll bifogar jag ändå en nyskriven som heter:

En marsdag.

En solig morgon så gnistrande kall

med flödande ljus över nejden all

Är som en sagolik hägring.

En vit liten flinga, klar som kristall

dalar så sakta till känslornas svall,

vid denna solklara fägring.

Än är det långt till hägrande vår

då bäckarna porlar i buskar och snår,

om grönskande ängar talar.

En värmande sol som förvandla förmår

frostiga landskap som frusna står,

till blommande sköna dalar.

Men en längtan jag har till en sommar en gång.

Till strålande sol och till fågelsång,

med fägring i ängar och hagar.

Förgäta en vinter med fruset tvång

för sol som värmer dagen lång

och som mitt sinne behagar.

Världsekonomi.

När jag för en tid sedan från lilla Tallbacken kommenterade Trumps införande av tullar på stål och aluminium yttrade jag en farhåga att det skulle leda till tillbakagång för frihandeln. Det är nu precis vad som håller på att hända. Det är att likna vid uppställda dominoklossar varvid den ena stöter ikull den andra. Genom att rubba den ekonomiska balansen länderna emellan riskerar man en situation av anarki.

Det verkar som Sverige kan bli relativt förskonad medelst vissa undantagsregler medan andra länder, till exempel Tyskland, där Angela Merkel äntligen kunnat bilda en regering., kan vara illa ute. Kina ser också i viss mån sin chans att tränga sig in på olika marknader och därmed förstärka den tillspetsade situationen.

Det kan dessutom bli rätt bistert för England som just nu är inbegripen i en politisk konflikt med Putins Ryssland. Ett Ryssland med presidentval och grejer. Minsann en rörig ”soppa”.

Man flyger och far.

Jag var inne i kväll och kollade på flygradarn där man kan följa all världens flygförbindelser. Det är många flygplan som är i luften samtidigt. Jag blir mäkta imponerad över att det kan funka så bra. Att det i detta kaos av flyglinjer varje enskilt plan har sin bestämda rutt.

Det måste även vara en stor mängd resenärer som är i luften samtidigt. Det syns som en flugsvärm av maskiner kring de stora flygplatserna. Dag efter dag, timme för timme transporteras tusentals resenärer från och till olika resmål. Det är för mig ofattbart. Men det funkar. Ibland är jag minsann en aning orolig eftersom jag har en närstående bland kabinpersonalen.

Lite latin.

Jag har i kväll ägnat mig åt tt läsa latinska ordspråk och visar här en samling:

Barba non facit philosophum – "Skägget gör inte filosofen" Plutarkos

Audaces fortuna iuvat – "Ödet står de djärva bi" (Vergilius, Aeneis, 10,284

Bona diagnosis, bona curatio – "God diagnos, god kur"

Carpe diem – "Fånga dagen" (Njut av dagen) (Horatius.

Consuetudinis magna vis est – "Vanans makt är stor." Cicero i skriften "Samtal i Tusculum".

Contraria contrariis curantur – "Motsatser botas av sina motsatser"

Cui peccare licet peccat minus – "Den som har lov att synda syndar mindre"

Cuiusvis hominis est errare, nullius nisi insipientis in errore perseverare – "Vem som helst kan fela, men ingen utom dåren framhärdar i sina fel." (Cicero)

De gustibus (non est disputandum) – "Om tycke och smak (bör man ej tvista)

De mortuis nihil nisi bene – "Om de döda, intet annat än gott"

Diem perdidi – "Jag har förlorat en dag" (Titus, nedskrivet i Suetonius biografi över Titus, 8). Enligt Suetonius yttrade kejsar Titus dessa ord, när han en afton fann, att han den dagen ej gjort någon god gärning.

Disce aut discede – "Lär eller försvinn" (jfr. engelskans Learn or leave)

Diverso tempore, diversa fata – "Skilda öden vid skilda tider"

Björnamåle än en gång.

Det är ett bra tag sedan jag tillämpade mitt hemlands tungomål i bloggen. Dags att reparera.

Ord och uttryck.

Han va sä bös å säg. = Han var en smula våldsam.

Ja han va rektet ovôlen. = Han var riktigt slarvig

Na Agda mjalke sä dä sto söm strits ti stävan. Agda mjölkade så det blev en kraftig stråle i stävan.

N´Albin va sä fesset sä han tors int gå in. = Albin var så blyg och försiktigt så han vågade inte gå in.

N´Signar va e rektete fjaskhus. = Signr försöktegöra sig lustig.

Na Majros hadde vorte go. = Majros var återställd efter kalvningen så att hon kunde mjölkas.

N´Haldo varn reketenen gapakäft. Hldo var uppkäftig och skrytsam.

N´Seved såt grench över stocken. = Seved satt srensle över stocken.

Dä va e helt gravalag ättern Svenne. Vid Svennes bår ställde all i byn upp. (Gravalag = grannar och bybor).

N´Valle varn rektenen gôvskall = . Valle var inte vid fullt förstånd.

Kung Bores rike.

Det är inte varje vinter som snötäcket är lika digert som den här. Tidigare har det vart relativt snöfattigt och snön har kommit rätt sent. Under denna vinter har vi fått mer än tillräckligt av den vita varan. De enda som jublar det är snöröjarna som haft fullt upp.

Jag var ute i dag en sväng på samhället och dokumenterade den myckna snön kring gator och gårdar. Försöker visa resultatet i kväll. Häll till godo.

En smal gång håller jag öppen upp till entren

Hit har snöröjarna fraktat snön som i dag bildar en väldig massa

Här bor våra vänner från Ukraina.

Norra industriområdet ligger inbäddat.

Bydens äldsta vedbod hr upplet många snövintrar förut.

Meterhöga drivor kantar alla gator

Den gamla bensinstationen är också snöhöljd. Under drivorna på bilden finns ett tjugotal bilar i vintersömn. Snöröjarna har missat en v dem med en hårsmån 

Mitt fädernehem som Gunnr övertagit. Det byggdes 1939 så nästa år blir det åttio.

Det som göms i sno kommer upp i tö, sägs det

Slutligen. Gamla "Folkets hus" som byggdes tidigt 1930-tal. 

Aforismer.

Jag försökte i kväll att utröna vd som menas med aforismer. Det är alltså sentenser och tänkespråk som någon har myntat vid något tillfälle. Jag fick inget riktigt grepp om det hela eftersom det är ett relativt yvigt ämne. Däremot hittade jag ett annat ämne som jag fastnade för och som jag ansåg vara värt att använda som tema i min blogg. Det är frågan:

Vad är Sunt Förnuft?

Förklaringen man hittar i Wikipedia är följande:

 Sunt förnuft är en vardaglig benämning på sådant förnuft som rör sig på en alldaglig och lättförståelig nivå. Lite mer i detalj kan detta dels innebära en sund och normal förstånds- och omdömesförmåga, dels den allmänna meningen – dvs samlingen av de åsikter om världen och tillvaron i allmänhet som delas av alla med ett allmänt sunt förnuft.

 Och visst står det klart att vi ofta tenderar att hänvisa till något som kallas ”sunt förnuft” i försvar av våra åsikter. Att prata om ”sunt förnuft” upplevs som något folkligt. Man uttrycker att man har en ”vanlig, hederlig” syn på saken – samma syn som de flesta andra människor i samhället. Men uttrycket kan också vara ett slag under bältet t ex på en diskussionspartner. När man hävdar att ens egen åsikt är sunt förnuft insinuerar man samtidigt att det finns ”osunda förnuft”.

 De flesta människor upplever nog att de har ett sunt förnuft. Problemet är bara att det utgår från varje enskild individs övertygelser om vad som är rätt och fel. Sunt förnuft kan nog därför aldrig bli något allmängiltigt som kan omfattas av alla.

 Albert Einstein lär ha sagt:

Sunt förnuft är inget annat än en samling fördomar inlärda innan man fyllt arton.

Ålderdomens vishet år inget annat än sunt förnuft.

Sagt av Jöran Lundberg.

Humor.

Jag hade ambitionen att i min blogg har lite humor emellanåt. Tyvärr har det var it tämligen tunnsått av och till. I kväll saxar jag en bit som lyder:

Mopedisten.

En mopedist kom vinglande. Han fick syn på en polisbil och försökte rätta upp sig med påföljd att han hamnade i kanalen. Polisen hjälpte upp mannen och sade hotfullt att detta kunde stå honom dyrt, ända upp till två månaders fängelse. Mannen tog ett skutt ner i kanalen och när han återvände frågade polismannen förvånat efter anledningen. ”Ska jag bli borta i två månader måste jag väl låsa mopeden”.