injail

Alla inlägg under december 2017

Av Jöran Lundberg - 17 december 2017 22:32

Svinaktigt.

En vanlig företeelse i hushållet förr i tiden var grisslakten. Julgrisen bidrog med många läckerheter på julbordet. Den införskaffades i god tid för att vara slaktfärdig till jul. Slaktades och tillreddes på många sätt. Det var i första hand skinka som saltades ner och koktes i tid för julafton. Men det var också olika syltor som pressylta och rullsylta. Leverpastej. Lungmos, m.m Till och med grisfötterna, som trampat i lera och dy blev till inkokta läckerheter. Den bidrog således på ett markant sätt till frossandet i juletider.

Det föranleder mig att bifoga en dikt jag skrivit nämligen:

Julgrisens memoarer.

 

Jag föddes en gång med en stor syskonskara

min moder som skötte oss var en riktig gris.

Stor ömhet och omsorg fick jag erfara

vi mådde som svin på alla sätt och vis.

 

Så småningom fick jag en egen tjusig stia

den blev min boning på denna fagra jord.

Med toa och ställe där jag kunde mig klia

varje dag fick jag gå till rikligt dukat bord.

 

Jag fick mjöl och potatis och svinaktig målla

Det var för en gris en stärkande diet.

Jag tänkte att det här kan väl aldrig hålla

det finns uppenbar risk att jag blir alltför fet.

 

En profet kom och ställde en underlig fråga

tror du, min vän, på något liv efter jul?

Sådana tankar kunde alls inte mig plåga

jag levde som prins i mitt grevliga  sjul.

 

Där jag hade min boning i världarnas vimmel

mitt liv skulle vara en lång evighet

Att tänka på tvärstopp och grisarnas himmel

var långt från misär och svårmodighet

 

Men en grådaskig dag i decembertid

allting plötsligt blev tämligen svart

Jag begrep inte ett dugg men fick ändå frid

ett hastigt slut på så lyckosam start.

 

Men skinka rullader och smaklig sylta

på julbordet bidrog jag svinaktigt med

Jag var ändå en rätt nyttosam gylta

även om det fasligt i skinnet sved.

 

 

ANNONS
Av Jöran Lundberg - 16 december 2017 22:41

MODO-bragd.

MODO lyckades besegra Oskarshamn vid en bortamatch i kväll. Kvällens motståndarlag räknas som en av favoriterna. Därmed avancerar MODO-iterna något i tabellen och har häng på topplagen. Som jag kan bedöma har MODO fått någorlunda ordning på sina kedjor och spelar just nu en rätt stabil hockey. Man får hålla tummarna för att laget får vara något så när skadefritt.

Spännande fortsättning.

ANNONS
Av Jöran Lundberg - 15 december 2017 22:02

Då na´Rut hadde vorte kär.

Na Rut va nalta sekasam

hon jalmese ut å förut.

Somt vara bra trôkasam

Iblann vare bara på skämt.

 

Dä va ti´n Hjalmar hon va kär

söm ´n klockarkatt, gössekär.

Men n´sån rekorderligen kär

könne man in´t fo utan besvär

 

Han hade jorla å skogen å kräka

å betraktades rakt söm rik

sä att fo bli hanses däka

va söm å kömma te himmelrik.

 

N´Hjalmar han va kviförsam

å blyg, sä han köm int å sta

nan gang, för å fo fram

n´dänn fråga hon velle ha.

 

Sä dä geck ut å förut

dä hänte rakt ingenting

Dä va nästan söm kört för´a Rut

att på fingre fo säg en ring.

 

Men a´Rut hon va inte dum

hon bestämde n´ti däva präst´n

då ne  dänne skull ”äga rum”

sen fo je väll tänke je räst´n



Av Jöran Lundberg - 14 december 2017 21:53

Modersmålet än en gång

Björnamåle har många ord och uttryck som inte återfinns i der vanliga svenska spräket. Det har ibland blivit en sport att kunna väva in dessa i en och annan dikt.

Nedanstående dikt utgör ett strålande exempel.

Axelina

Axelina hon va kviförsam

for ikring söm e slafat.

Öm hon än va allvarsam

Blev e alten bara rat.

 

Hon va no nalta minner för säg

”dum i huvve”, sa en del.

”Jäg jäg ä bäg jäg,” könn hon säg

Å de va fell inge fel.

 

Hon velle jussum vara vä

te en å annen syssle.

Jeck jämt å himpe breddavä

å va jämarns bra dell pyssle

 

Hon va nalta sekasam

vä dä hon skulle göra.

Hon velle allten hjalpe dam

söm hadd förfrösse öra.

 

Men hon feck fäll bara vara

Dä va fäll inge fel vä dä

Om hon nan gang gôvet svara

vare bara dellå rätte´nä.

 

Av Jöran Lundberg - 13 december 2017 22:31

Än en blogg ut i vädret.

I dokumentärt syfte kommenterar jag nu och då kommentera vädret i min blogg. Det kan vara av intresse för senare tiders väderforskare att ta del av. Således klassar jag nuvarande väderläge som normalt vinterväder. En liten köldknäpp har vi just nu men enligt långtidsprognosen skall det framöver åter bli plusgrader. Till i morgon torsdag förväntas en del snöfall, totalt 8 – 10 centimeter. Men på grund av kylan kommer det att falla i kallsnö så det blir inte så tungt.

Efter det aviserade snöfallet blir det sannolikt en period med uppehåll vilket kan vara ända till julafton. Snö har vi nu tillräckligt så det behöver egentligen inte komma mer. Garanterat kommer vi att få uppleva en vit jul.

Det kan också noteras att MODO vann sin match i kväll mot AIK med 4-1 och ligger sexa i tabellen endast 6 poäng till toppen.

Av Jöran Lundberg - 12 december 2017 21:22

Luciamorgon.

Lucia dog ung

Lucia är en historisk person som föddes i Syrakusa på Sicilien på 280-talet. Det är också historiskt belagt att hon blev martyr för sin tros skull. I den katolska traditionen är hon skyddshelgon för de blinda.

I det romerska samhället var det på den tiden straffbart att vara kristen. Lucia blev förmodligen dödad år 304 under kejsar Diocletianus’ förföljelse av de kristna. Hon blev alltså inte äldre än 20-25 år.

Dödad av sin fästman

Legenderna om Lucia är många och detaljerna förmodligen mer eller mindre sanningsenliga. Hon föddes i en förmögen familj och det sägs att hon redan som barn bestämde sig för att aldrig gifta sig samt att ge allt hon ägde till de fattiga.

Det sägs att Lucia ville bli nunna. Tillsammans med lydnad är fattigdom och kyskhet (sexuell avhållsamhet) de tre klosterlöften som den som tänker bli munk eller nunna avlägger. Lucia lär inte ha berättat för sina föräldrar om sin önskan att gå i kloster.

När Lucia så blev bortlovad till en man som inte delade hennes kristna tro blev hon utom sig. Legenden säger att hon gav hemgiften till de fattiga och att fästmannen blev så rasande att han avslöjade att hon var kristen och hon blev dödad med svärd.

Traditionen berättar att många sekler senare uppstod en sed där en ung kvinna med ljus i håret tågade in just den trettonde december. I samband med att Sveriges lucia blev korad genom omröstning blev det en sed och har sedan blivit en viktig del av firandet före jul.

En nyskrivet dikt konpletterar:

Lucia.

Lucia som kommer med frid och ljus

kommer i mörkaste väkten.

Ger oss ett hopp mitt i livets brus

för alla folk och släkten.

 

Legenden berättar om kristen tro

djupt i en ung kvinnas hjärta.

Ett heligt bud om sinnesro

tillika martyrskapets smärta.

 

Så vill vi äga den ro och frid

som Lucia oss bringar.

Det ger oss en hälsning i juletid

om sus av änglavingar

Av Jöran Lundberg - 11 december 2017 21:08

Vinter.

Vintern i det gamla bondesamhället var delvis en återhämtningens tid. Skörden var bärgad och foder fanns tillräckligt för djurbesättningen för perioden fram till vår och sommar. Det fanns också rikligt med ved i vedboden för varmhållningen. En väl så viktig omständighet. För den som inte var beroende av timmerhuggning eller körning åt ”Bolage” kunde man de korta och mörka dagarna omkring jultiden finna sig i en lite lugnare livsrytm. En syssla som oftast utfördes före jul det var arbetet med att hugga och köra hem ett rejält förråd av ved. Det bränsle som under våren sågades, klövs och torkades för bränsle för ytterligare en kommande vinter.

Oftast rustade man sig tiden före jul för ett rejält helgfirande med rik tillgång till god mat. Julgrisen skulle slaktas och tas tillvara. Många olika läckerheter framställdes. Mestadels hade man också en spädkalv som slaktades till julen. Jag minns från mitt hem att vi alltid hade en rejäl kalvstek på julbordet och naturligtvis läcker kalvsylta. Även i de mest torftigaste hem strävade man efter att fira en rik jul. Sammanhållningen människor emellan var stark på den tiden. Detta innebar att om man misstänkte armod och fattigdom var de mer besuttna beredda att hjälpa till med det som fattades.

De mörka dagarna efter jul användes av männen ofta för att tillverka något som eventuellt fattades i bohaget. Då snickrades det som behövdes för gårdens behov. Om det till äventyrs inte fanns snickarbod tillgänglig tog man helt sonika in snickarbänken till köket. Det kunde tillverkas olika slåtterredskap som räfsor och lieorv. Behövde man en ny timmerkälke var det inga problem. Hade man skogsmarker användes vårdagarna mestadels till att hugga och köra fram ett förråd av timmer. Antingen för avsalu eller för eget behov. Tillgången av sågat virke var av stor vikt. Vintertiden var således en god del av årsrytmen men innebar också en tid av vila och återhämtning.

Av Jöran Lundberg - 10 december 2017 17:58

En tradition.

Idag den tionde december är det Alfred Nobels födelsedag med all den tradition det innebär. Med utdelning av de olika priserna tillika en festlighet som inte går av för hackor. Den gamle krutgubben lyckades skrapa åt sig en hel del sekiner som han samlade i sin stiftelse som med åren har blivit rätt betydande. Jag har för mig att han tillsammans med brorsan också tjänade en bra slant på vissa oljetillgångar. Hur som helst så blir en drös forskare hedrade med priset som också innebär ett visst pekuniärt tillskott. Men jag tror att det finns mycken forskning världen över som också bidrar till utvecklingen men som inte blir prisad på samma sätt.

En tradition så god som någon är det faktum att jag varje år på Nobels födelsedag publicerar min dikt Balladen om Alfred Nobel med en uppmaning att Svenska akademien tar sitt fulla ansvar.

Balladen om Alfred Nobel

Den gamle krutgubben Alfred Nobel

han som fann upp dynamiten

som i sin himmel så lycklig och säll

gärna vill prisa eliten.

 

Den gamle farbrorn med sitt åtrådda pris

regerar än här på jorden

det är skickligt gjort på många vis

av en man som är avliden vorden

 

Ett pris har han anförtrott vår akademi

det som handlar om litteraturen

det är priset med mackel och krakel i

kontroversiellt är det av naturen

 

För hur de än sig i världen vänder

anses det ändå vara galet och fel

trots att gubbarna tvår sina händer

får dom ändå plågas och pinas en del.

 

Ty priset skall alltid ges till nån annan

än till den person de gemensamt sett ut

många tyckare tar sig för pannan

undrar hur de kommit till sådant beslut.

 

Men ständigt det går år efter år

utan att gubbarna riktigt förstår

att den proceduren inte är svår

om till geniet nobelpriset går

 

Därför skulle de bli populära

om Jöran Lundberg fick priset vinna

ty ingen kan som han äran bära

det må alla kloka på jorden besinna.

 

Men än har jag inte inbjuden blivit

till festen som omges av kunglig glans.

Trots att jag mången dårvers har skrivit

har jag ständigt förmenats min segerkrans.

 

 

Presentation

Fråga mig

14 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6 7 8 9 10
11 12 13 14 15 16 17
18 19 20
21
22
23
24
25
26
27 28 29 30 31
<<< December 2017 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ injail med Blogkeen
Följ injail med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se