Tillsammans för världens barn.

Insamlingen för världens barn har pågått en tid och i kväll var det TV-finalen. Om större delen av Sveriges tio miljoner människor hjälps åt kan det bli ansenliga summor i potten. Och visst är det ett behjärtansvärt ändamål. Världen över är det många barn som far illa. Miljontals barn lever i fattigdom, svält och misär. Nöden är ofantlig.

Genom att medlen slussas ut via seriösa hjälporganisationer där man har stenkoll på vart pengarna går kan man väl förlita sig på att de kommer till verklig nytta. Det nationella biståndet som i år är högre än någonsin, går tyvärr ibland till tvivelaktiga projekt där pengarna har en viss benägenhet att komma i orätta händer.

En sådan här kväll går osökt mina tankar till min egen lyckliga barndom. Jag har många gånger beskrivit hur trygg och okomplicerad den var. Mamma Signe var alltid närvarande som med sitt omåttliga lugn behärskade alla kinkiga situationer. Familjebanden var väldigt starka vilket gjorde att man alltid kände sig delaktig. Dessa starka band bidrog också till att man med stolthet gjorde hängivna insatser till nytta för familjegemenskapen. Att få växa upp i en sådan trygg miljö saknar tyvärr många av Världen barn.