Lördagssoffan.

Under helgen gästar Sven Örman, vår före detta pastor, missionskyrkan. Han har under olika besök i Långviksmon presenterat personer som han intervjuar i Lördagssoffan, lördagskvällar kl. 18.00 Det är något i stil med ”Här är ditt liv” där personen i fråga får berätta olika glimtar. Denna lördagskväll är det Ulrika Kallin, verksamhetsledare för Hoppets stjärna som utfrågas. Det är också utformat som en Cafékväll med servering och underhålning. Jag hoppas på många besökare.

I nöd och lust.

Personer som vårdar anhöriga utgör en stor del av den omsorg som varje dag utförs. Utan dessa närstående som hängivet uppoffrar sig i troget tjänande skulle den offentliga äldreomsorgen inte ha förmåga att klara sitt uppdrag. Mestadels är deras behjärtansvärda insats helt främmande för vårdens makthavare. De arbetar ofta i ett skugglikt land där de agerar alla timmar, alla dar. En fysisk och psykisk belastning som oftast är outhärdlig. Det stöd och den uppmuntran de skulle behöva lyser sorgligt med sin frånvaro. De är heroiska!

En nyskriven dikt får förstärka budskapet, den heter just;

I nöd och lust

Vi möttes i ungdomens vänaste vår

att gemensamma vägar vandra.

Lycka blott följde i kärlekens spår

vid löftet vi gav åt varandra.

Med helig försäkran om hopp och tro

vi delade glädje och sorg.

Där vi redde vårt hem, vårt kärlekens bo

som blev i livet vår borg.

Ibland var det tider av möda och slit

då svår var vår levnadsdag

Men också en underbar ärlig tillit

med en stillsam fläkt av herrens behag

I dag är det kvar blott ett bräckligt skal

som är satt att förintas en gång.

Av den man som den vänaste vår blev mitt val

och dagen är slitsam och lång.

Att älska varandra i lust och nöd

är ett löfte från himmelen givet.

Att alltid vara ett oryggligt stöd

som en del av det sanna livet.

Ishockeypremiär.

MODO spelade sin första match i den Allsvenska serien mot Almtuna. Våra hjältar lyckades vinna med 3-0. Det verkade väldigt stabilt spel och målvakten Erik Hanses gjorde en kanonmatch. MODO är rankad som ett av topplagen i serien tillsammans med Leksand och ev. AIK. Men serien är lång och det gäller att alltid ”hålla sig på banan”. Det är lite av ett ödesår för klubben som är starkt beroende av både sponsor- och publikintäkter. Det är ju som överallt annars det är penningen som styr. Man får hålla tummarna för bra resultat i fortsättningen.

Det kan nog bli rätt mycket ”hockeysnack” i bloggen framöver vilket vissa gillar skarpt och andra är mindre intresserade. Jag skall ändå försöka att göra det så användarvänligt som möjligt.

Med 3-0 under kudden sussar man gott-

Gonatt och gomorron!

Väderkommentar.

Även om farbror frost inte visat sig än känns det tydligt i luften att hösten nalkas. Vi har haft ett antal gråmulna dagar med tämligen kalla nordliga vindar. Prognosen för de kommande dagarna visar dock varmare och soligare väder. Eftersom det inte varit någon frostnatt än är bärmarkerna helt intakta. Det är nog möjligt att plocka blåbär ännu trots att de nog börjar bli en smula övermogna. Fortfarande väntar vi på de soliga, varma höstdagarna som i sig är så sköna. Ett visst vemod infinner sig ibland med tanke på att sommarn definitivt är till ända och vi går mot mörka hösten och vintern. Det känns lite som livets ekorrhjul. Då gäller det att finna behag i den dag som i dag är.

Bifogar en höstlig dikt som säkert figurerat i mina bloggar tidigare. Den heter:

Det lider mot höst.

Det lider mot höst, sommarn är gången

Dagarna kortas, ljuset flyr

Tystnat har kvittret och fågelsången

längre det blir innan morgonen gryr.

Brusande bäck nu kvillrande porlar

det är tyst över ödsligt land.

Slut är på gnyet som ristande sorlar,

bundna med bindande band.

Så flyter livet i stilla spår, fyllt av stillhet och ro

skänker åt själen tröst

en känsla av trevnad i tryggat bo

när det lider mot höst.

FN, en koloss på lerfötter.

USA-s president Donald Trump hade i ett nyhetsinslag i afton synpunkter på FN och dess organisation. Han menade att verksamheten måste rationaliseras och effektiviseras. Eftersom USA står för 22 % av budgeten har han faktiskt all anledning att ha synpunkter på verksamheten.

Det är ju ett allmänt känt fenomen att en organisation som inte ständigt är föremål för granskning och översyn riskerar att verksamheten och därmed antalet anställda sväller okontrollerbart. Till men för en rationell hantering av uppdraget. Givetvis har FN-s uppdrag blivit markant större och mer komplicerat sedan starten 1945. Antalet oroshärdar världen över har ökat något alldeles enormt. Dessa fordrar gigantiska resurser i personal och pengar. Men även vid sådana operationer gäller det att hålla strama tyglar.

Man skall också ta i beaktande att Förenta nationer har en viktig roll att spela genom ett stort antal underorganisationer som gör beundransvärda insatser på olika områden. Utan dessa initiativ skulle utvecklingen på vissa håll i världen bli än mer katastrofal. Av den anledningen är det viktigt att organisationen alltid har största möjliga effektivitet.

Fel att satsa allmänna medel på alkoholproduktion.

Läste i lördagens avisa att företaget Box whiskey får närmare 3,5 miljoner kronor i företagsstöd i statliga pengar fördelade av regionen Västernorrland. Box whiskey är ett destilleriföretag i Bjärtrå som i nuläget framställer100.000 liter whiskey per år. Medelst en investering på totalt 11 miljoner skall man öka produktionen till det dubbla. Satsningen beräknas skapa tre nya arbetstillfällen.

Man har med säkerhet fastställts att med ökad tillgänglighet av alkohol ökar också alkoholrelaterade sjukdomar. Detta liksom den sociala misär spriten åstadkommer. Eftersom jag företräder ett nyktert levnadsmönster ogillar jag skarpt ett sådant företagsstöd. Jag anser det fel att satsa pengar av allmänna medel på produktion av alkohol, även om större delen av framställningen går på export.

Erbarmligt!

Intryck och reflexioner.

Om jag ser tillbaka på min levnadsbana konstaterar jag med tillfredsställelse att jag under större delen av mitt liv varit förskonad från sjukdomar och krämpor. Sedan jag som nittonårig rekryt undersöktes av en blaserad regementsläkare i Boden har jag behandlats endast vid tre tillfällen, detta i samband med olyckor. Jag var vid ett tillfälle med om en bilolycka som, om det velat sig illa kunde ha kostat mig livet men som inskränkte sig till en blessyr på överläppen. Jag minns att läkaren sydde med grå tråd som matchade mustaschens färg.

Av den anledningen var det nyss timade sjukhusbesöket en rätt ovanlig upplevelse för mig, men som ändock hade många positiva inslag. Jag hade många personer omkring mig med olika vårduppgifter, allt ifrån städerskan till överläkaren, alla med intentionen att göra ett bra jobb, Eftersom jag alltid varit intresserad att studera människor och deras beteendemönster hade jag några givande dagar. En del fäste jag mig särskilt vid medan andra lämnade vagare intryck. Det var särskilt en manlig skötare som ägde en alldeles speciell utstrålning. Både i uppträdande, röst och maner bar han en aura av trygghet och lugn omkring sig. Jag tror säkert att han kunde ingjuta mod i de mest skärrade patienter. Hos andra fick man det bestämda intrycket att de gjorde sitt jobb och därmed jämt. Ronderna tyckte jag också var intressanta då det kom en kamelkaravan på fem, sex, sju stycken, de flesta med utländsk härkomst, grova och svartmuskiga. Som regel var det bara en som någonsin yttrade sig vilken jag antog var överläkaren. Jag har alltid haft en speciell känsla för städerskor. De som med hurtigt manér svischar omkring med golvmoppen. Jag försöker att säga några uppmuntrande ord om deras gudibehagliga gärning. Detta kan mycket väl tänka sig det resulterade i att städerskan på lasarettets kirurgavdelning i Örnsköldsvik kände sig både stärkt och upprättad.

Så går livet åter sin gilla gång på Tallbacken. Det år också skönt att bloggen fungerar igen till gagn för alla mina trogna bloggdiggare som jag nu önskar:

Gonatt och gomorron!

Ordningen återställd.

Det är inte positivt alla gånger att vara stenrik. Det upplevde jag i början av veckan när min gallblåsa hade berikats med diverse stenar. Dessa hade strypt tillförseln av galla med svåra magsmärtor som följd. Det tog expertisen på Ö-viks sjukhus nästan tre dagar att komma till rätta med åkomman. Nu är jag i alla fall i god form tillbaka på Tallbacken och förväntar mig att dessa åtgärder skall vara tillräckliga för en funktionell tillvaro framöver. Jag har lidit lite över att jag inte förmått uppehålla bloggskrivandet. Jag försökte sända ett meddelande med hjälp av min I-phone men lyckades inte. Jag hoppas naturligtvis att det skall fungera i fortsättningen så att större störningar skall kunna undvikas. Jag missade tyvärr en del åtaganden jag hade, bland annat en föreläsning på biblioteket i Björna, men det kan väl arrangeras senare. En spelning på Björnaborg missade jag också men det ordnade sig.

Det är tydligen så att hösten börjar göra sig påmind med regnigare och kallare väder. Det hör årstiden till och får tålas. Några varma och soliga höstdagar skall vi väl ändå få. Det är bara att gilla läget.

Ha det gott!