Va äre för skellna.

Va äre för skellna på hittarn å dittarn

Dä ä fögan lätt å begrip

För iblann ä man hittarn å iblann ä man dittarn

Dä ä fäll inge beknip

Fär ä man int hittarn sä ä man ju dittarn

Dä ä fäll en rekten princip.

Kan man int töcke förstå

Bord man ba lätte gå

at skogen bå hittarn å dittarn.

Facit till ord och uttryck på mål.

Det är en tid sedan jag berörde Björnmåle så kanhända det är dags igen. Här är löaningen

1. Han slog säg på hakarnskula sä dä rakt vorten blåning. = Han slog sig på ena fotknölen så att det blev ett blåmärke
2. N´Hilmar haje sä dä hördes langt. = Hilmar ropade så högt att det hördes lång väg
3. N´Fingal va bara n´litn gvadd. = Fingal var bara en liten grabb.
4. Han va söm en gapakäft. = Han var väldigt skrytsam.
5. Han tog säg lite ledit önner huvvella. = Han tog ledigt mellan vårbruket och slåttern
6. Hon sammele ihop kläppa sine. = Hon samlade sina barn intill sig
7. A Majros stog å janke för hon skull snart kalve. = Majros stod på det ena och andra benet i oro för kalvningen.
8. Dä va marnômt å gå på köcks´n = Det kändes angeläget att gå för att få en glimt av brudfolket.
9. Tåge kurka dåri Påsjöbacken. = Tåget orkade inte uppför backen vid Pålsjön.
10. Då han hyvele vorte ne mytje köl´n. = Det blev mycket spån vid hyvlingen.
11. Na Edit hadde magne. = Edit hade blivit magrare.
12. Tita hade fulle näve vä myggen. Entitan hade sin näbb full med mygg.

Artificiell intelligens.

I programmet ”Sommarkväll” samtalade man bland annat om  Ai, Artificiell intelligens, som komplement till den mänskliga hjärnan.  Ett mycket intressant samtal fördes där man poängterade  dess framtida betydelse. Det föranledde mig att ta en närmare titt på fenomenet. Bland annat följmde artikel:

Ai kan ersätta högutbildade

Högutbildade inom sjukvård, juridik, finans och it kan komma att ersättas av artificiell intelligens. Analysfirman Gartner spår att det sker inom fem år. Gartners senaste rapport är ett larm till it-chefer: ”de spelar en avgörande roll när det gäller att förbereda sina företag för vilka konsekvenser artificiell intelligens kommer att få för affärsstrategier och rekrytering av mänsklig personal”.  Ai-ekonomin kommer att innebära att många av de sysslor som utförs av professionella yrkeskårer i dag blir billiga nyttotjänster... ai kommer att förvandla avancerat arbete till något som företagen använder efter behov, ungefär som elektricitet, säger Gartners Stephen Prentice.

Prentice tar exemplet med juristen som måste studera åtskilliga år och som advokatfirman sedan kompenserar med höga löner och förmåner. Kan en ai tränas att utföra samma sysslor som den mänskliga juristen kan den sedan kopieras i så många exemplar som önskas. Ingen av dem gör några löneanspråk. Den här dystra prognosen har fått Homo Deus-författaren Yuval Noah Harari att tala om ett nytt sorts klassamhälle. I sin omtalade bok, liksom i en The Guardian-artikel häromdagen, skriver han om den ”poänglösa klassen”: ”folk som inte bara är arbetslösa, utan som inte ens kan sättas i arbete”.

Men när Ny Teknik talade med ai-forskaren Chris Brauer tidigare i år målade han upp ett ljusare scenario. Ett där vi inte bara hittar nya sätt att arbeta på, utan också ett där vi slipper de rutinarbeten som existerar i dag. Han vände sig mot profetiorna om ett nytt klassamhälle. Brauer tror att varenda människa skulle vara kapabel att ställa om till en värld full av artificiell intelligens eftersom, menar han, kreativitet och intelligens är två olika saker. Det är en av de två felaktiga slutsatserna, skulle jag säga. Den första är idén om att tekniken skulle göra oss människor överflödiga. Den andra är att kreativitet är kopplat till intelligens. Den som råkar ut för en svår situation i livet kan ofta påvisa en alldeles fenomenal kreativ förmåga. Det handlar inte om intelligens eller några särskilda förmågor, utan om det där speciella som gör oss till människor. Därför ser vi inte på det som något elitistiskt.

Detta spår är även Gartners Stephen Prentice inne på.

Människor och ai kommer att skilja sig åt. Artificiell intelligens är som allra bäst när den får jobba med ett problem som har någorlunda tydliga definitioner, i begränsad skala. Människor, däremot, är bra på att definiera problem som måste lösas och på att lösa de som är komplexa...när en situation markant förändras så har människan förmåga att anpassa sig.

De dompe.

De dompe ti hjärte, ja tro ja ä kär

Sä körnstet ti krappen de känns, gössekär.

Men a´Evelina hon ä görnsten å grann

De såteste fruntimre på jorla ja fann..

Men gôveste spörsmåle dä ä ju nu

Hörr ske jeg ôm möjlit kan fo na te fru.

I körs å i krekel ti huvve dä far

då jeg ba gå å tänk på Evelina sä rar.

Igår då jeg farde na hem dit på bron

ätter fest¨n å dans´n söm va däppå  mon.

Sä tänkte jeg fråge na jussum sä här

”Könn du rakt tänke däg ha mäg dell kär”?

Frierie dä va nästan på väg

Men fråga den fastne ti hars´n på mäg

Men kramen jäg feck den käntes rakt bra

Hon kanske ändå bli min n vacker da.

Ord och uttryck på mål.

Det är en tid sedan jag berörde Björnmåle så kanhända det är dags igen.

1. Han slog säg på hakarnskula sä dä rakt vorten blåning.
2. N´Hilmar haje sä dä hördes langt.
3. N´Fingal va bara n´litn gvadd.
4. Han va söm en gapakäft.
5. Han tog säg lite ledit önner huvvella.
6. Hon sammele ihop kläppa sine.
7. A Majros stog å janke för hon skull snart kalve.
8. Dä va marnômt å gå på köcks´n
9. Tåge kurka dåri Påsjöbacken.
10. Då han hyvele vorte ne mytje köl´n.
11. Na Edit hadde magne.
12. Tita hade fulle näve vä myggen.

Oväder.

Allra först en rättelse gällande gårdagens blogg. Det rör Westerbottensosten och antalet ostar som finns i lagret vid Ånäset. Där lagras 140.000 ostar och inte 14.000 som jag angav. Det var således en nolla för litet. Varje ost i lagret skall vändas varannan dag för att ernå den absoluta formen. Det innebär att 70.000 ostar skall vändas varje dag. Jag tar för givet att detta sker med automatik.

Här på Tallbacken har vi haft rätt turbulent väder de senaste dagarna. Det har inneburit att vi varit utan elström av och till. Nästan hela gårdagen var elen frånkopplad på grund, som de sa, reparationsarbeten. I dag slog åskan ut strömmen så den återkom inte förrän rätt sent i kväll. Det har också regnat rätt ymnigt med kraftiga åskskurar. Detta har gjort att markerna åter har fått sig en rejäl rotblöta. Samtidigt tror jag att skogens bär mår väl av lite fuktighet, vilket kan göra att de växer och utvecklas än mer.  Trots regnet har värmen hållit i sig vilket innebär att jordgubbarna växer sig väldigt stora. Det finns således hopp om en god skörd även där. Väderprognosen spår fortsatt värme.

Så hälsar jag åter

Gonatt och gomorron.

Ostriket.

Vistelsen i Burträsk kretsade mycket omkring Wästerbottensosten. Den svenska hårdosten som blev märkesskyddad reda i slutet av förrförra seklet. Ingrediensen som ger osten dess unika smak tillkom genom en fadäs vid ystningen. Nu framställs osten endast vid mejeriet i Burträsk och lagras vid ett gigantiskt ostlager i Ånäset innehållande 14.000 ostar som lagras 12 månader.

Vi gjorde också turer i närområdet där vi besökte olika intressanta platser, bland annat en konstutställning. Ett bildcollage får utgöra ytterligare illustrationer.

En bild från campingen i Burträsk.

Ett speciellt center för att presentera Wästerbottensosten och dess historia finns i centrala Burträsk. Där serverades också en mycket smakfull Wästerbottenspaj.

Bilden visar mejeriet där de framställer osten som skapat många arbetstillfällen i Burträsk

Vi besökte också en konstutställning med olika fantasirika alster. Här ett konstverk benämnt "Gaphaksen". Ett grenrör från en gammal bensinmotor.

En rad gamla billar från en harv har också eggat konstnärens fantasi