Handlara.

I byn famms det två affärer. Det var en privatahandel och så var det Kopra, d.v.s Kooperativa handelsförening. Förr i tiden var det Andesson  & Näslund som drev privataffären  men sedan tog Gunnar Sehlin över och då flyttade han till ”Kråkslottet” Sehlin hade nä hanneksknep: han tog fram en vare å sä sa´n ”Barafördu”.

Kopra kallades också för ”Voran affär” därför att den ägdes av en förening som gemene man var delägare i.

Förste föreståndaren hette Henriksson, men så var det en som hette Nilsson som tog över. Honom kunde man kalla folkets affärsman för han var lika trevlig med alla i byn, och byarna runt omkring också för den delen.

Han köpte smör och ost av bönderna och torparna och då kunde de få för dem nödvändiga varor i stället. Vid sådana affärer och även vid andra tillfällen, var det brukligt att föreståndaren bjöd på någon godbit. Det var ”Hannelsgötta”.                                                  

Hannelsgötta.

N´Halvard hadde vöre på Kopra å hannele varern

Körven å makarornen å spisbröe å ett å varje

Föreståndarn hette Nilsson

N´rakt rekorderlinen kär

Å nu varn rakt på golöte.

Då n´Halvard  sku fara å sto däri döra

Då sa´n.

Du skafel ha n´sôgabit.

Han mernte götta

Dä va fögan goaktet å´n.