Livet går vidare.

Många tyckare har menat att det terrordåd som drabbade Stockholm och vårt land har förändrat vår tillvaro. Att det är ”före och efter”. Och man kan ha förståelse för de många som i närområdet upplevde svåra traumatiska händelser vilket bidrog till att förändra deras syn på livet. Då de konfronterades med den maximala ondskan som en krass verklighet. Samtidigt  kan man konstatera att det fruktansvärda dådet utlöste en flod av medmänsklighet hos de allra flesta i närområdet. Jag tycker att den reaktionen ändå ger oss bevis för att det är godheten och kärleken som till sist skall stå som segrare.

Vi har vant oss vid att Sverige är ett fredens och trygghetens land. Förskonade från krig och våld som vi varit i mer än tvåhundra år. Även om det på senare år utvecklats influenser med ökad våldsbenägenhet måste vi tro på vårt land som kärlekens hemort på jorden. Av det skälet måste vi kunna gå vidare och alla hjälpas åt för att vårt land kan vara den trygga tillflyktsort som det alltid har varit. Vi får inte låta ondskan och terrorn ta makt över våra liv. Endast då kan medmänsklighet och kärlek bli allenarådande. Och bli det vapen varmed hatet besegras.