Alla inlägg under november 2016
Den mörka årstiden.
Under dagen i dag har det regnat av och till. Det innebär att all snö som förut lyste upp en aning i vintermörkret har smält bort. Eftersom det också ligger dimma och dis över nejden runt Tallbacken upplever man höstmörkret mera påtagligt. Det gör att man längtar än mer till den tid då ljuset och värmen kommer åter. Det är nästan så att man vill som björnen gå i ide. Eftersom den ljusa tiden på dagen är begränsad blir det heller inte tillfälle till så mycket uteaktiviteter.
Om en månad är det dags att fira jul. Det är inte utan att man längtar dit eftersom man då vet att solen som nu visar sig mycket sparsamt då är på väg att vända åter. Men det blir väl den tiden också. MODO lyser heller inte alls i vintermörkret eftersom de bara fortsätter att förlora match efter match. Snart är de nere i bottenskiktet och får stora svårigheter att ta sig längre upp i tabellen. Sorgligt . Mycket sorgligt för en urgammal MODO-it.
Men det är inte värre än att jag ändå sover gott om nätterna och på så vis inhämtar de krafter jag behöver för att leva en välsignad pensionärstillvaro. Så därför
Gonatt och gomorron.
Fantasia.
Att vara rolig och spirituell
och att ha god fantasi
för varje ny dag
är lika svårt som att var kväll
forma och föda en ny poesi
av allra renaste slag.
När morgonen gryr är det redan glömt
vad innerst inne hjärtat har gömt
av stor pragmatik
Det som du med Nemesis drömt
har någon över förgängelsen tömt
rödfärgad het romantik.
Det blir ett alster av den energi
som verkar och kommer att evigt förbli
vid vinden och vågornas sång
Det ligger säkert någon mening däri
för en sträng och stram strategi
så att verket fullbordas en gång.
Så kan man dikta och fantisera
verser och ord producera
med särdeles rikt innehåll
man kan med rim fabulera
komma och punkt formulera
som är poetens paroll.
Men med tiden är allting glömt
I en lång evighet är allting gömt
förgäten är all fantasi
det som man en gång vårdat så ömt
blir till slut i en soptunna tömt
för att där för evigt förbli.
Va äre för skellna
Va äre för skellna på gninnel å gneka
dä töffel man rakt jetta förstå
Men öm man int begripe kan man ju tveka
att töckena orla begripe säg på.
För öm de gneka sä kanne ju gnissel
N´dän låt´n kan ju va söm e gissel
Å de låt nästan söm öm de vissel
då man hör hörr de gneka å gnissel
Björnamåle även hos katter.
Enligt ett forskningsprojekt i Linköping där man har studerat katter från olika landsändar (också skånska) och konstaterat att katterna jamar olika beroende på vilken dialekt människorna i deras närhet talar. Det konstateras också att katter kommunicerar genom sitt jamande mest med sina ungar och med människor. Sällan till andra vuxna katter. Det skulle vara intressant om det är någon av mina bloggdiggare som hört något dialektalt jamande. Till exempel skånska.
På sextitalet skaffade vi två katter, en hane som hette Lurven och en honkatt som jag inte minns namnet på. Det var meningen att vi skulle ha bara honkatten kvar och göra oss av med den andra. Men rätt snart blev honkatten överkörd av en bil och dödad varför Lurven fick bli vår huskatt. Han var av Mangxras med den rasens egenskaper. Tjock lurvig päls, långa bakben och endast en liten stubb till svans. Lurven var inte kastrerad varför han hade ett befruktningsuppdrag att utföra. Dessutom hade han ett revir som var enormt stort. De flesta byarna runt björnabygden hade han som sitt område. Det betydde att runt om i våra bygder föddes det svanslösa kattungar både här och var. Så han kunde inte svära sig fri heller.
Jag minns att när han efter en mer än månadslång sådan period kom tillbaka hem var han i ganska härjat skick. Den lurviga pälsen var ibland full av tovor som vi måste försöka få loss. Om jag inte minns fel så jamade han alltid med den dialektala ton som vi har i björnabygden. Han berättade att ibland då han kom till honkatter i lite finare hem var det svårt att göra sig förstådd. Men trots detta utförde han sitt värv med samma skicklighet som alltid. Till det behövdes det inte så många verbala åthävor.
Forskarnas ambition är att i framtiden kunna tolka dessa olika dialekter innefattande även Björnamåle som mång av de katter som finns i bygden är angelägna att bevara för framtiden. Det skall bli spännande att se hur det går.
En säregen drabbning.
MODO-s derbymatch mot Björklöven var en publikmässig framgång men en mindre gedigen insats rent spelmässigt. Efter att MODO spelat ut Björklöven i första perioden och skaffade sig en ledning med 3-0 tappade man initiativet i matchen. Efter en utvisning som drabbade hemmalaget genom ett felaktigt domslut kunde Björklöven reducera till 3-1. I tredje perioden dominerade Björklöven helt och kunde kvittera till 3-3 som var resultatet i full tid. Matchen gick till förlängning och straffavgörande där MODO kunde vinna genom gediget målvaktsspel av Erik Hanses. Det var rättvist så till vida att MODO är så mycket mer i behov av poäng än Björklöven.
Detta om detta mitt i allt regn och rusk som vi upplever just nu. Ett mycket märkligt förjulsväder. Det väder vi i alla fal får vara nöjd med.
Gonatt och gomorron.
Vintern kom av sig
I stort sett hela dagen i dag har det regnat. Det innebär att den lilla snömängd som kommit nu har smält bort. Kvar är en hel del förrädiska isfläckar. Dessbättre har de flesta vägarna blivit bara, till gagn för en någorlunda säker biltrafik.
Jag har studerat en hel del olika väderprognoser och det verkar som om det milda vädret kommer att bestå en tid framöver. Det betyder sannolikt att nederbörden kommer att falla som regn. Det betyder i sin tur att den mörka årstid som råder ter sig ännu mörkare. För en åldrig bloggare som längtar efter ljus och värme blir det än mer tungsamt. Det betyder också dagar av relativ overksamhet då bloggarens åldriga lekamen inte gillar regn och rusk. Sådana dagar försöker jag ändå göra något nyttigt. Om inte annat så har jag ju arbetet med boken som ligger över en. Jag måste faktiskt erkänna att det går lite långsamt.
Men det tillhör ju en maklig pensionärstillvaro att kunna njuta av de stillsamma dagarna. För att inte tala om nattvilan som man får njuta av. Så med anledning av detta formidabla faktum har jag härmed anledning att säga:
Gonatt och gomorron.
Nedrustningen fortsätter.
Läste i dag i husavisan ett förslag om att den akuta kirurgin vid Örnsköldsviks lasarett skulle flyttas till Sundsvall. Det skulle till exempel innebära att en person med akut blindtarmsinflammation boende i nora delen av Örnsköldsviks kommun skulle fraktas närmare trettio mil för detta relativt enkla ingrepp. Eller en kvinna med förlossningskomplikationer inte skulle ha möjlighet att bli hjälpt på plats. Det kan också innebära att patienternas säkerhet kan äventyras på grund av oframkomligt väglag.
Men det som är mera förödande är de signaler ett sådant förslag ger. Den skapar nämligen en turbulens bland personalen som får förödande effekter i en homogen organisation. Ett slående exempel har vi vid Sollefteå sjukhus där politikernas rotande har fått till resultat att arbetsplatsen nu i det närmaste är dränerad på all fast personal. Det finns, sorgligt nog, inget stafettläkarsystem i världen som förmår att driva ett helt sjukhus effektivt.
Alla förslag om begränsningar i verksamheter skapar naturligt nog oro i organisationen. Den slår nämligen sönder fasta rutiner och tar bort den laganda som är viktigt för ett väl utvecklat teamarbete, Många medarbetare, både sköterskor och läkare blir mindre motiverade att bli kvar i verksamheten. Med den brist på personal inom vårdsektorn som råder i nuläget är det inte svårt för dem att få tjänster på andra orter. Tyvärr får vi erfara att Norrland blir succesivt utarmad på kompetens inom vården.
Det ligger nära till hands att föreslagna besparingsåtgärder vid de Ångermanländska vårdinrättningarna vidtas för att rädda kvar Sundsvall som specialistsjukhus. Man kan ana att vid en planerad regionombildning blir det häxjakt på specialistkompetenserna. Även universitetssjukhuset i Umeå är med och slåss för sitt berättigande i kamp med andra stora institutioner söderöver. I en sådan krisartad situation är det därför absolut nödvändigt att man hanterar vårdfrågorna med allra största förstånd.
Aftonsång.
Det lider mot kväll dagen är till ända
mitt dagsverk är slut, bringat till final
En aning av ett stoft skall mitt sinne lända
blott ett korn i universums sal.
Ack så smått och ringa skall det ändå ge
någon liten aning utav evigheten
När det mot natten lider vill jag mig bege
till rofylld nejd och känna trivsamheten.
I tidens längd och mina dagars rad
var ny morgons absoluta ro
När livets timmar bildar en parad
så tidens rara rosor där kan gro.
När jag slutligt finner stillsam frid
från dagens många små bestyr
slut är arbetsdagens jäkt och strid
då jag från all min längtan flyr.
Jag sluter mina ögon, stillheten är min
dagens larm har tystnat, sakta domnat
med ljuvlig harmoni och rofyllt sinn
jag i morfei armar lugnt har somnat.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | ||||
7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | |||
14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | |||
21 | 22 | 23 | 24 |
25 | 26 | 27 | |||
28 | 29 | 30 | |||||||
|