Ett sommarminne.

Det är förunderligt, men om jag minns tillbaka till min barndoms somrar så var de alltid soliga och varma. Nu tror jag ju inte att det meteorologiskt har förändrats nämnvärt. Det är väl snarare så att man minns endast de soliga och sköna dagarna. I alla fall tillbringades många härliga dagar och stunder ner i Storsjöns varma vatten.

Som jag antytt tidigare använde vi inga badbyxor vid umgänget i vattnet. Det sågs inte som något märkvärdigt eller onaturligt. En sommardag när vi badade vid Sågbadet, som var det gängse badet för byn, utspelade sig en liten händelse just på grund av detta. Pastor Hällströms fru Selma hade den dagen lovat att följa deras dotter och en väninna till henne, ner till badet. Väl kommen till badplatsen upptäckte Selma till sin fasa att pojkarna i badet var iklädda endast adamsdräkter. Blixtsnabbt kommenderade hon helt om mars.  Så det blev inget badande för flickorna den dagen. Detta gjorde hon för att hindra flickorna från att göra vissa rön av anatomisk art. Dessa, som vi ansåg, rätt naturliga synintryck var tydligen inte acceptabelt i den puritanska miljö som flickorna uppfostrades i. Det var å andra sidan inga flickor som uppträdde så nyfiket som just dessa. Vi fick formligen ”passa oss”. Svältfödd på vissa ”synintryck” som de var. Jag hade inte vetat av den händelsen om inte väninnan som var med vid tillfället, nästan 50 år senare, berättade det för mig. Så kan det gå!