Lite nostalgi.

Runt om i vårt område fins det än i dag lämningar efter uppodlad åker som idag är igenslyade och bortglömda. En gång i tiden var de en viktig del av människors vardag eftersom dessa små odlingar var en förutsättning för att de skulle kunna klara sitt uppehälle.

Jag besökte en sommar en liten oansenlig åkerlapp en bra bit inne i ett skogsområde. Där var stenigt och oländigt runt omkring. Den  hade en gång i tiden utgjort en del av ett litet torpställe med boningshus och ladugård. Ingenting av allt detta förutom den lilla åkern fanns kvar nu.

När jag gick över åkerlappen tänkte jag på de människor som en gång i tiden bodde där. Tum för tum hade de röjt och odlat den karga jorden. Säkert hade de haft förhoppningar och framtidsplaner med den lilla bosättningen och till den knutit tron på en dräglig tillvaro. Trots ett strävsamt liv hade de ändå känt sig trygga med det lilla de hade. Som alla andra med en optimistisk framtidstro hade de älskat, grälat, arbetat, vilat, planerat, åldrats men ändå känt sig tillfreds.

De människorna tillhörde sin tid. De var präglade av sin egen tidsålder, de visste inte om så mycket annat. De var lyckliga med sin tillvaro och sin lilla värld. Den tidsålder vi i tvåtusentalet lever i är helt annorlunda. Där präglar olika tekniker vår tillvaro. Vi ropar ständigt på mera välfärd, ett ännu mer välordnat samhälle där andra än vi själva skall göra det drägligt för oss. Frågan man ställer sig då: ”Är vi mer lyckliga eller mer tillfreds”? Kanhända är det så att forntidens människor fick mer ut av sitt liv än vi som ständigt jagar efter väder och vind i en teknikbaserad tidsålder. En  god del av vår tid använder vi till att hålla oss uppdaterade med de senaste applikationerna för att inte missa något väsentligt.

Så får vi hänga med i livets karusell som snurrar allt fortare. Den verkligheten måste vi acceptera om vi inte evigt skall föbli drömmare och verklighetsflyende. Men det kanske är nyttigt för oss att någon gång stanna upp och fundera över vårt liv och vad vi gör av det. Vår stund på jorden är så innerligt kort,  bara ett irrbloss i tiden som snart brunnit ut och efterlämnat kol och aska.

Jag  vill avsluta med en dikt som jag skrivit.

Aska.

När livets våreld ned till aska brunnit

Vår arbetsdag till aftonen har hunnit

Då är det dags att saldot räkna ner.

När livets kraft med tiden har förrunnit

Vi frågar oss var våra dagar svunnit

Det är blott stoft och aska som vi ser.

Men i förgängelsen det finns en mening

En återfödelse som gror och bildar en förening

av livets milda verklighet.

Så finns i allt vårt varande en maning

som koncentreras i en skugglik aning

om tidsförgäten  evighet.

Då gryr en vår som livets stålbad renar

En grodd, ett blomster, gröna grenar

Med liv och näring i

Det är det liv som ljusets makter  lenar

med fulkomligheten oss förenar.

till slutlig frid och harmoni.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det är med stor sorg som vi måste meddela att vår älskade Jöran Lundberg har avlidit. Jöran levde livet in i det sista men efter en kortare tids sjukdom somnade Jöran in morgonen den 11 april.   Jöran har under många år haft stor glädje att få sk...

Dagny Carlsson.       Min bloggcollega Dagny Carlsson har avlidit 109   år.   Hon blev en kändis genom sina framtrådande i   TV,     ...

Aska.     När livets eld ned till aska brunnit.   Vår arbetsdag till afton hunnit.   Då är det dags att saldot räkna ner.   När livets kraft med tiden runnit.   Vi frågar oss var våra dagar svunnit.   Det är blott aska som ...

  Slutspel.     Nu är det avgjort vilka lag som möts i   slutspelet.   HV möter Västervik. MODO möter   Kristianstad. Karlskoga möter Mora   Björklöven möter Västerås.   Kvartsfinalen spelas i bäst av sju matcher   ...

Se framåt     Se framåt vad som än händer   Se framåt hur livet än länder   Se framåt i olyckans gränder   Se framåt vid lyckans stränder   Se framåt ta en dag i sänder   Se framåt och livsmodet återvänder     Se fram...