Att leva i nuet.

Rubriken på min blogg i kväll den är inte alls ovanlig.  Ovanstående tema har nog figurerat i mina alster rätt ofta. Samtidigt är det ändå rätt svårt att rakt igenom ta till sig det. Ofta lever man i gårdagen eller i framtiden.

Även om vi nu några dagar har fåt rätt mycket regn över Tallbacken är ändå sommartiden en ljuvlig tid att leva i. Och regn som vattnar jorden behöver vi emellanåt. Dock skulle vi nog ha lust att kunna bestämma när och var det skall regna. Så får vi leva i detta underbara NU.

För rätt länge sedan nu skrev jag en dikt som heter Guds under som jag fogar till min blogg i kväll.

Guds under.

När jag ser din himmel och din sköna jord

allt  du skapat med din starka hand.

Där  du o Herre dukar livets  bord.

Och ljuset vänligt smeker hav och land.

Markens grönska jordens fägring det skönaste vi sett

fåglars sång i trädens gröna sal.

Känslan av att vara med naturen ett

åkerns gröda, solens strålar över berg och dal.

Gudsgemenskap,  ett liv så rikt oss ger

I blommans fägring syns hans klara bild.

Livets under ett mirakel är det som vi ser

när Faderns omsorg tonar fram så mild.

Så får vi leva mitt i detta  under

med våra sinnen kan vi njuta livets märg

Vi  förnimmer livets högtidsstunder

när Gud bereder verklig fest och färg.