Dagen i dag.

En helt vanlig lördag på Tallbacken. Jag har donat och fixat lite på tomten. Ansat gräsmattan och konstruerat en såmaskin för den gödsel jag ämnar berika nämnda gräsyta med. På vissa delar är det rätt mossartat varför jag skall försöka gödsla ordentligt för att på så sätt ge gräset en chans att växa till sig.

Funderade också vad en dag i mitt liv egentligen är. Hur tar man tillvara den på bästa sätt. Just detta har jag försökt fånga i en liten dikt en gång.

På tidens staffli.

Att måla en helt vanlig dag

den dag som mitt nu illustrerar

Kan vara ett svårartat företag

med nyanser mitt liv karikerar

Det kan möjligen vara en grund i grått

med någonting lätt  violett

Måhända kanske en strimma av blått

som livet och tiden har mätt

Ibland är det färgat i rosenskimmer

somliga dar i gråaste grått

men de nyanser vi ändå förnimmer

är de vi av lyckan har fått

Kanhända dagen idag är melerad

en blandning av svart och vitt

måhända är den helt koncentrerad

till någonting mindre solitt

Helheten blir ändå bara  kroki

krumelurer av små och banala mått

En skiss med många plumpar uti

som målarens oförmåga förrått

Men kanske om det bara plumpar blev

den målning jag gjorde i går

som i skilda nyanser mitt liv beskrev

en chans till bättring i dag jag får

Förhinder.

En del bloggdiggare, vilka har som vana att det varje morgon skall finnas ett mer eller mindre intressant inlägg på min blogg, denna morgon gripits av saknad. Orsaken till detta är att jag var borta och kom hem så sent att även jag, som i vanliga fall är en nattuggla, inte hade ork att skriva något i går kväll (natt). Kompenserar detta genom att skriva några rader  nu på morgonen i stället.

Läget på Tallbacken är alldeles utmärkt. Vi får ”behall mat´n” som dom uttryckte sig för gammalt. Lite svalare sommartemperatur har vi för närvarande. I morse var det 7 grader men det är ju molnfritt och därmed idel solsken så det blir nog värme i dag också. Efter som det är nationaldagen på måndag så kan man se den här helgen som en långhelg för de som i vanliga fall är bunden på sin arbetsplats. Detta gäller ju inte undertecknad bloggskrivare eftersom jag i egenskap av ”friherre” i viss mån disponerar min tid. Eftersom det är en så fin sommartid kan det vara skönt för trälarna att slå sig lös ibland

I går försökte jag räkna antalet blommor på våran Hägg men när jag kommit till tiotusen gav jag upp eftersom jag då endast kommit en liten bit på väg. Man kan undra över hur det kan vara motiverat med en sådan slösande prakt. Men det är bara att tacka och ta emot. Dock är det som med livet att det varar en alldeles för kort tid

Avslutar denna skrivning för att eventuellt återkomma i kväll?