Lite om Björnamåle än en gång

Som det flesta som läser min blogg har erfarit är jag synnerligen angelägen att  bevara vår dialekt och om möjligt dokumentera den för eftervärlden. Detta eftersom jag väl tillhör den sista generationen som i någon mån brukar den i det dagligt tal. Tillsammans med Simon Mattebo ämnar jag arbeta för att skapa en ordlista över de flesta orden och uttrycken i vår dialekt. Simon har under ett antal år ägnat sig åt att göra en sådan ordlista, så grunden är lagd för att det skall bli verklighet.

I kväll hittade jag en gammal dikt som jag bifogar dagens blogg. Den har troligen varit med någon gång förut men det får ni ta. Så hör lyder den:

De toster å spraka å flasa

Va äre för skellna mella toster å spraka

Dä kan man  ju verkligen fundere på

För öm de toster sä kanne ju spraka

Dä kan man ju  lätt kömma på

Men öm de toster å spraka sä kanne å flasa

Den saken  ä fögan lätt å förstå

För då kan e bli en rektenen brasa

Söm bå spraka å toster å flasa förmå

Men öm man ha  en väldinen brasa

å man stå där vä  trut´n  å blister

å den bå spraka å toster å flasa

kan den ju dessutöm flamma å gnister.

För å fo nån orning på ne dänne

måst man vänte dels dä brönne ut

för då man si glöa, då kön de ju hänne

dä ha toster, spraka,flasa o gnistere slut