Funderingar inför det nygamla året:

Det gamla klotet vi bebor

Är äldre än du nånsin tror

Miljarder och miljoner år

en liten tanke ändock gror

att risken den är mycket stor

att sämre kondition den får

Mången som är pessimist

Tror att den förmågan mist

Att verkligt existera

Någon tycker det är trist

Andra säger: ”Jomenvisst,

det får vi tolerera”

Någon denna mening har

att mänskligt liv ej finnes kvar

om hundra tusen år.

Kanhända att man sig bedrar

så förutsättningen finns kvar

att vi en framtid får

Ändock  vi till slut noterar

denna globen den roterar

så länge solen brinner

men om den en dag kreverar

ingenting då existerar

vårt gamla klot försvinner.

Efter ett oändligt bål

i rymden blir det så ett hål

av svartnande substans

Då klotet fått vad  som det tål

och äntligt nått sitt givna mål

och finns då ingenstans.

Men om det blir som någon spår

en hygglig framtid nog den får

miljarder varv rotera

Men om jag därvid rätt förstår

den ändå mot förändring går

och att gradvis det notera.

Så rullar klotet än ett år

som många gånger förr vi får

det året överleva

Emot vår framtid raskt vi går

så länge som vårt hjärta slår

det får vi acceptera