Framtida dunkel.

Jag hittade i kväll en liten dikt i mitt arkiv som jag tyckte harmonierade väl med min sinnesstämning. När jag varje dag skriver ett litet inlägg på min blogg funderar jag ibland om det möjligen skall komma någon morgondag. Likafullt dyker en sådan ändå upp och ger samtdigt möjlighet till att skrivs ytterligare några meningar. Att det genom åren har resulterat i ett tusental bloggar är således en följd av detta fenomen. Det börjar bli rätt fullmatat i det minne jag sparat alla dessa inlägg i. Kanhända kan det bli en framtida källa att ösa minnen ur.

Jag bifogar dikten till mitt inlägg i kväll

Framtida dunkel.

Min morgondag är ett oskrivet blad

En dunkelhet bortom förnuft

Det är en dag bland dagarnas rad

en vansklig schimär och  luft.

Men hur än det vankas och hankas

skall den väl komma ändå.

Om det än kinkas och klankas

ligger den  nära inpå.

Men intressant skall det nog bliva

att se hur min framtid skall bli

Man kan ej den gåtan fördriva

och vad som  sig döljes däri.

Därför måste jag  leva

av pur nyfikenhet omstyr

Blott för att famla och treva

efter den dag som i morgon gryr.

Och efter den dagen jag finner en ny

som gyllene pärlor trädda på band

Där dunkla dagar dristar att gry

för att forma mitt liv efterhand.

Men om det ej gryr någon dag

och det heter att livet är slut

Jag är famnad av himlens behag

i dagarnas hägn vilar ut