Något om gränser och dess betydelse.

Ingen har väl undgått att informeras om den enorma flyktingström som för närvarande väller in från de krigsdrabbade länderna i Mellanöstern och Afrika. Jag hörde i kväll i något nyhetsprogram att det kan röra sig uppemot en miljon i antal. Det har till följd att land efter land tvingas att stänga sina gränser för dessa. Det är således inte bara att de vågar livet för sin frihet utan de möter också hinder i form av stängda gränser.

Det är naturligtvis varje lands suveräna rätt att hävda sina territoriella grämser. Och som i Ungerns (och även en del andra lämders) fall har de inte praktiska och administrativa resurser att ta hand om hur många som helst, även om viljan skulle finnas. Att stoppas vid en stängd gräns innebär oerhörda lidanden för dessa flyktingar som många gånger inte förstår problemets vidd.

Ibland kan också gränser kännas som ett alldeles onödigt hinder. När landstinget i Västernorrland på grund av sviktande ekonomi föreslår att stänga förlossnings och barnavården i Sollefteå och Örnsköldsvik uppstår troligen gränsproblem. Gravida kvinnor i Örnsköldsvik (och även Sollefteå) kommer i stor utsträckning att vända sig tll Universitetssjukhuset i Umeå när de skall föda. När så är fallet kommer de att passera gränsen till ett annat landsting, nämligen Västerbotten. Det innebär i sin tur att kostnaden kommer ändå att belasta det egna länet i form av digra räkningar. Umeå måste också i det fallet bygga upp en kapasitet för att kunna ta emot det ökade antalet förlossningar. Även en betydende del av barnhälsovården kan behöva utföras i Umeå med de konsekvenser det innebär.

Jag vill i sammanhanget hävda att de absurda sparföslag som lagts bottnar i politikernas strävan att till varje pris skydda verksamhaten vid Sundsvalls sjukhus. Det skulle med största sannolikhet kunna sparas uppemot någon miljard om man satte varje verksamhet under lupp vid denna enorma myrstack. Eftersom ekonomiskt slöseri aldrig ifrågsätts har det utvecklats en ”låtgåmentalitet” som som är förödande. Den dag politikerna beslutar sig för att operera bort denna ”kräftsvulst” kan de få någon ordning på ekonomin. Eftersom ett sådant ingrepp aldrik komer till stånd får vi troligen leva med nuvarande förslag som jag menar enbart är av kosmetisk karaktär och som inte kommer att nämvärt medverka till någon ekonomisk stabilitet.