Augusti

Det är den månad då sommarn går mot sin fulländning. Fortfarande är det en känsla som väcker förväntan och stilla ro. Men samtidigt sker en förändring i naturen som sakta förbereder sig för sdet som väntar. Det är som livet självt. Där sker förändringen så sakta att det inte ens kan skönjas. Men ändå händer det.

I dikten Augustiskymning har jag samlat dessa tankar.

Augustiskymning.

Det skymmer så sakta i Augusti

kvällen glider långsamt in

Det är en  tid som var just i

den stämning som fyllde mitt sinn.

Mitt i det skimrande ljuset

en dager som knappt skönjas kan.

Stillad från sorlet och bruset

en känsla av vemod jag fann.

Kanhända står tiden stilla

för att förnimma en värld

där ingenting kan förvilla

en vandrare steg på sin färd.

Fri såsom fågel på vinge

Skall jag mig svinga lätt

För att till sist må mig bringe

en livslinje tummad och mätt

När så det mot skymning lider

och domnad är arbetets id

livet så stillsamt då skrider

hän mot fullbordandets tid