Alla inlägg under maj 2015
Musikalisk förkovran
Dagen i dag har jag i stort sett ägnat åt musikalisk förkovran.Först var det med OLD-fejs där vi under närmare fyra timmar tränade inför ett framträdande vid en vårfest i Flärke. Det fokuseras till ett antal melodier som skall hylla den rådande årstiden. Vi hoppas naturigtvis att det skall bli ett uppskattat framträdande.
Kvällen ägnade KäraHustrun och jag åt en övning med Missionsförsamlingens sångare. Vi håller som bäst på att finslipa ett program för en kommande gudstjänst. Det är också sånger och melodier med vårlig anknytning.
Denna blogg skrivs i sena timmen mest beroende på att jag på TV följt en ishockeymatch emellan Sveriges tre kronor och Tyska landslaget. Efter viss möda och stort besvär lyckade de våra vinna matchen med 4 –3. Därmed blir de väl tvåa i sin grupp.
Gonatt och gomorron.
Jag fick ett brev.
Jag fick ett brev från en närstående häromdagen.En hälsning som väckte många minnen till liv. Den kom från en annan del av vårt vackra land där våren och sommaren har kommit så mycket längre än i våra landamärer. Där årstidens skönhet vittnar om att vi får leva i nuets underbara värld. Där naturens under fyller oss med stillsam och ljuvlig livskraft.
Dock väckte det också minnen om att livet inte är evigt beständigt. Att i varje blomma det finn en inbyggd flyktighet som också är en del av tillvaron. Inte så att vi därmed bringas till nedstämdhet men att det uppfordrar oss till att se varje ny dag som en sällsam gåva som vi kan finna hugsvalelse i. Livet blir härligt att leva om vi tar till vara den kraft som nuets skimrande blomma ger oss.
Som så många gånger annars gav det mig anledning till att sammanfatta det i en liten dikt.
Sä här lyder den. Håll till godo.
När Magnolian blommar
När Magnolian blommar
i sin vita skimrande skrud.
Den vittnar om vår och sommar,
bär om livskraften bud.
Den väcker ett vackert minne
från flyktig, hänsvunnen tid.
Det frestar och eggar mitt sinne
om kärleksgemenskap så blid.
Men flyktig är nuet och tiden.
Var fagraste blomma den ger
ett budskap om tid som förliden,
är svunnen och finns icke mer
Så vittnar var vacker blomma
om livets förgänglighet.
Den vissnar och vill åstadkomma
flödande liv i en lång evighet
Solen vänder åter.
Nu har våren fortskridit så långt att det börjar bli riktigt ljust om kvällarna. Även om våren dröjer och det ännu är lite kallt om nätterna så verkar solen riktigt skönt. Nu har den mesta snön tinat bort och minimerats till bara några enstaka rester.
Det är rätt många som förfasar sig ver det intensiva solskenet och menar att det är skadligt och kan åastadkomma vissa hudförändringar av obehagligt slag. Jag tror ju att om man inte ägnar sig åt allt för överdrivet solande har man man nog goda chanser att klara sig. Annars kan man ju ta en metod som jag rekommenderar i nedanstående dikt.
Brännbart
Häromsistens jag tråddes av lusten
en lust som helt uppfyllde mig
att fara ner till den soliga kusten
för att bränna och bryna mitt konterfej
Här gäller det sola och pressa
att verkligen visa en viss energi
man måste ock jaga och stressa
om man menligt och manligt brunbränd vill bli.
Man måste visa den rätta nyansen
en färg som är mer brun än röd
Nu när man ändå har chansen
att ta på den bleka vitheten död.
Men kanske det är mer genialiskt
det som jag prövde i fjol
måhända också helt idealiskt
att helt enkelt använda ”brun utan sol”.
Något om gränser.
Genom alla tider har vi människor varit benägna att markera vårt ”revir” genom att sätta upp mer eller mindre tydliga gränser. Varje land ocn stat av någon betydelse har markerat sina gränser genom tydliga avtryck i naturen.
Världens största byggndsverk har således tillkommit i syfte att skydda ett lands terriotella gräns. Nämligen Kinesiska muren. Det tog många hundra år och tusentals människoliv för att åstadkoma detta gigantiska byggnadsverk. Ändå var det inte helt säkert utan vid några tillfällen lyckades barbariska stamfolk i norr forsera muren och åstadkomma stor förödelse.
Även i det väldigy nära har vi erfarenhet hur gränser kan ställa till det. Det har beslutats att Kära.Hustrun i morron skall besöka Universitetssjukhuset i Umeå för att få en njursten avlägsnad. Det sker genom lasersprängning som vanligtvis utföres endast i Umeå. Men genom att Umeå tillhör ett annat landstingsområde gäller helt andra regler än om det skett i Västenorrland. Helt idiotiskt tycker jag. Bara för att det är en fiktiv gräns mellan länen ställer det till det krångliogt för den enskilde. Alldeles i onödan som jag ser det.
Jag ivrar således för mera gemenskap och mindre gränser av olika slag.
Maj kall.
Det har inte varit någon särdeles vårvärme som svept över Tallbcken. Föregående natt var det så att det snuddade vid minusgrader även här uppe på höjden. Nere vid Storsjöns stränder var det säkert ett antal minusgrader.
Nu är det väl så att det egentligen är rätt bra att våren tvekar lite grand. Många gånger när det har blivit väldigt varmt direkt i Maj har det ofta blivit bakslag med en rätt kylig försomme som följd. Så får vi alltså ta det väder som vi bjudes på och vara nöjd därvid.
Så ligger en ny vecka framför med allt vad det innebär.
Ännu närmare framför ligger en rofyllld viloperiod i egenskap av en natts stärkande sömn, så därför
Gonatt och gomorron.
En känsla.
I kvällens tysta timma
det ljuvligt slutat stimma
vid nattens mörka flykt
Och som disig dimma
poeten slutat rimma
i en tid förryckt.
När alla ljuden svinner
av det som hos mig brinner
mitt hjärta då förklaras
av det som då förrinner
alla ljud försvinner
av det som ej besvaras.
När tiden hos mig lider
i hädan svunna tider
jag kan ej skriva mer
Jag sedan sakta glider
och i suckan skrider
mot det som styrka ger.
Vallersmäss.
För i tin då hadde smopajka allten
förninga vä säg på vallermäss
Då sku dam vaka ända te mararn,
å då skulle räcke dell dess.
De varn en bulle ån kakke
å kanske ´n smargås å nalta mjalkchokla
Å då dä vort kallt på natta
å hörvlet då vare bra å ha.
Å vakagötta skull man ha,
kanske nån enke polkagris
Att fira vallersmäss ja,
dä va bra på alle sätt å vis.
Första Maj.
Tänk att vi nu har anträtt resan genom maj månad. I går tog vi farväl av den nyckfulla månade april. Dett gjorde jag tillsammans med många andra med ett Valborgsmässofirande i missionnskyrkan som började med en konsert och fortsatte upp på kammen där firandet fortsatte i traditionell stil. Vårsånger, vårtak och mycket mycket annat. Det blev rätt sent innan jag kom hem från firandet varför denna blogg skrivs under föärmiddagen 1sta maj.
Trots att meterologerna flaggat för att det skulle regna var det ändå rätt hyfsat väder. Det bgränsade sig till några ynka regnstänk.
Något förstamajtal blir det inte för min del. Vissa år har jag hållit ett litet tal för grannens kissemisser men så blir nog ine fallet i år. Dessa nyttiga vareler är mina bundsförvanter i kanpen mot sorkar och råttor Utan att göra större väsen utav sig håller de effektivt dessa skadedjur borta.
Det är väl så att den månad vi har framför oss skall visa oss hur våren och sommren kommer att arta sig. Den kommer att öppna sig dag för dag. Mitt i detta får vi leva ett meningsfullt liv.
H de gött.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | |||||||
4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | |||
11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | |||
18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | |||
25 | 26 | 27 | 28 | 29 | 30 | 31 | |||
|