Rörmokarligan.

Jag hörde i radio eller TV (eller om jag läste det i avisan) att rörokarligan börjar att ta sig allt längre norrut. Snart är den väl också i våra trakter. De opererar så att de går in och påstår att de har uppdrag att laga en vattenläcka i huset. Med en väska som skall antas innehålla rörtänger av skilda slag går de på i lägenheten eller huset. Med utstuderad metodik söker de sen efter föremål som kan vara stöldbegärliga.

Kontentan av det hela är att man skall akta sig för läckage av olika slag. Inte ens urinläkage. Vid toalettbesök bör man med noggrannhet konstatera att även den sista droppen faller dit den ska. Om det sen blir ett fall för rörmokarligan det återstår att se. I så fall får ett sådant fall falla i fallande falskskala

Annars har jag den erfarenheten att rörmokare det är ett skrå som lovar att de skall komma men aldrig kommer. Så bara den oständigheten att de bara dyker upp är skäl nog för att vara ytterst misstänksam. Sammanfattningsvis kan man säga att ni aldrig skall ha något med en rörmokare att göra, inte ens om det är en nära slälkting som till exempel ens egen man. Även om rörmokaren visar sig vara en helt valig människa men med ett visst mått av mokarmani.

Gonatt och gomorron.

Hoppet

”Hoppas kan man ju alltid” är ett rätt vanligt uttryck. Jag hade förstås hoppats att Sveriges tre kronor skull vinna över det ryska ishockeylaget men det blev dock inte så. Nu åkte vårt landslag ut i kvartsfinalspelet och får följa fortsättningen från TV-soffan liksom de fleta andra.

Av den anledningen bifogar jag en dikt som jag skrivit vid något tillfälöle som heter jus ”Hoppet”.

Hoppet

I en orolig värld är hoppet kvar

ett hopp om en bättre tid

En önskan om en ro så underbar

ankarets tross som ger frid.

Men många är präglad av uppgivenhet

Av något som grymt slagit fel

I ansiktets drag finns nedslagenhet

ty gråvädersdag blir dess del.

Ur grym förtvivlan finns ingen led

som till fred och frihet för

Inget som bringar till jorden ned

det budskap som hoppet rör.

Men ingen vill ändå överge

en tro på en ny morgondag

Att djupt i sitt inre kunna se

en himmel av renaste slag.

Allting har sin tid.

För en tid sedan deltog jag som ombud vid en årsstämma för det pensionärsförbund jag tillhör. För bara ett antal år sedan var jag aktiv och invald i olika styrelser och kommitteer ända snett under förbundsnivå. Nu hade jag passerat det stadiet och hade ingen annan uppgift än att rösta ja ellker nej vid en årsstämma. Det var en konstig känsla att vara ”föredetting” i pensionärssammanhang.

Men så kom jag att tänka på den gamle Salomo. Visheten själv! Skrev han inte någonting om att ”allting har sin tid”. Ett liv innehåller så många faser som alla skall avslutas någon gång, förr eller senare. De tankarna och den insikten föranledde mig att som vanligt skriva en liten dikt på just det temat, Så här lyder den. Håll till godo.

Allting har sin tid

Födas och gödas har sin tid

Amma sin mamma har sin tid

Lära sig  stå å gå har sin tid

Leka  och smeka har sin tid

Skola och sola  har sin tid

Ungdom och mandom har sin tid

Stärka och verka har sin tid

Arbeta och streta har sin tid

Soltid och skoltid har sin tid

Lära sig bära har sin tid

Glappa och slappa har sin tid

Knoppas och hoppas har sin tid

Vaska och traska har sin tid

Glamor och amour har sin tid

Stöpplet och skröpplet har sin tid

Calllibrator och rullator har sin tid

Fattig och spattig har sin tid

Bida och lida har sin tid

Sida vid sida har sin tid

Strida och skrida har sin tid

Vara mossig och tossig har sin tid

Vara slaggig och gaggig har sin tid

Vara hemme på hemme har sin tid

Fullbordas och jordas har sin tid

Att svinnas och minnas har sin tid

Skarpt läge.

Jag har hittills inte kommenterat den pågående VM-turneringen i Ishockey. Men nu börjar det bli allvar när kvartsfinalspelet börjar på Torsdag. Den match som spelades i kväll avgjorde vilket lag som möter  Sverige i kvratsfinalen. Efterssom Finland segrade mot Ryssland efter straffläggning blir det alltså det färlorande laget som Sverige möter. Match således på Sjärtorsdag mellan Sveriges tre kronor och den ryska björnen. Svenskarna hade nog hellre mött Finland trots att det har en fenomenal målvakt i Pekka Rinne. Intressant att se hur det förlöper.

Gonatt och gomorron.

En dikt på dialekt.

Jag lyssnade på en intervju i våran ångradio där en man ifrån Anundsjö tillfrågades om sin dialekt. Den ärldre mannen ivrade naturligtvis för att man om möjligt skulle bevara de dialektala uttrycken. Han var inte övertygad om att dialekten skulle kunna bevaras till nästa generation. Intresset för att tala dialekt har minskat. Något som jag personligen tycker är sorgligt. För att i någon månmotverka denna tendens läger jag till en draåpa på Björnamåla osm jag skrivit.

N´Ossian

N´Ossian va tarpar på Mon

han hadde vöre därover

å skrapa ihop en miljon

av sköna utländiska klöver.

Nu hadde n rådd säg en torplägenhet

å genest batala köntant

Dä va fäll ingen olägenhet

de geck som bara galant.

Å häst´n han hadde ti stalle

Å korna å anne småkreatur

Han tyckte rakt de va fale

ampet att ha töcke djur.

Han hadde sett på n traktor däröver

En maskin söm hette John Dere

Ären maskin jäg behöver

på dän frågan jäg ska fundere

Sä han fortsätt å köre vä häst´n

Å härvä på åkern öm vårn

Dä va enklast han tyckte förrest´n

för att fo nan ordning på gårn.

Kreatura hanses dam mjalke

sä tjufemnliterskruka vart full

Då können levere att falke

å te mejerie en lit´n lull

Han hadde en gammal trattgrammofon

vä sternkakern, n heln drös

Han spela Barndomhemmet pån

dä va sä önchelet att man rent frös..

Han levde glatt sine dagar

Ändå dels han geck å dödd

Å ingen männisch beklagar

Att han nånsin va född.

Hemsjön.

I dag var KäraHustrun och jag för första gången i år på sommarväg upp till vårt  fritidshus i Hemsjön. Genom att vädret har varit gynnsamt har vägen torkat upp riktigt bra. Vi relaxade en stund på den nya altanen. Fortfarande är det en del renoveringsarbete som återstår, bland annat omtapetsering av storstugan. De tapeter som finns i dagsläget har funnits ett tjugotal år och är rätt slitna och solkiga. Förhoppningsvis kan detta åtgärdas under försommaren. En grannlaga fråga är att finna tapeter som ger en bra och fin atmosfär i rummet. Min intention är att av till hålla ni alla bloggdiggare underrättade.

Annars tycker ja att våren har en normal utveckling. Det är inte så väldigt varmt men det är troligen lika bra. Det är tillfredsställande och härligt att kunna se fram emot sommar och värme. En sommar får vi under alla förhållande men hur den kommer att arta sig det får vi väl uppleva så småningom. Så ligger en ny vecka framför, med allt vad det innebär. Att få snvända den är en utmaning i sig.

Ha en bra framtid

Gonatt och gommrron.

Kom till missionskyrkan

I morgon söndag är gudstjänsten utformad som en konsert då våra sångare bjuder på ett gediget program. AnnaCarin har lyckats med bedriften att förmå de  olika förmågorna i vår kör att ge det allra bästa. Det blir säkert en välbesökt gudstjänst tror jag. Idel nyinövade vårsånger garanterar för att det blir ett lite annorlunda program.

Kom och var med.

Ett vitt stycke papper.

Det är inte så lätt alla gånger när tankarna irrar än hit än dit som satta i en slänggunga. Om de dessutom också virvlar runt som i en kaosartad karusell är det synnerligen lätt att det blir något spretigt stycke nonsens. Jag ser det ändå som en viss utmaning att olrdna orden så väl att även intet blir substans och tomheten får innehåll. Så håll tll godo;

Dagens nonsensdikt

Allting är sig ganska likt

När man skriver dagens dikt.

I den finns ingenting av vikt.

Bara något konstifikt.

Om man blandar till och ger

Av tankar som blir fler och fler.

I detta bara nonsens  ser,

så blir det ej så mycket mer.

När orden irrar runt  omkring,

som dansare i  sluten ring

och inte har ett uns av sting

så blir det ändå ingenting

Den dag  i dag är dagens dag

den är en dag av riktigt slag.

Och känner jag mig trött och svag

får jag i dag ta nya tag.

Att livet som ett nonsens är

kan säkert ställa till besvär.

Men en sanning som man lär

det är alltid som det är

Denna vers så meningslös

gör mig ändå spatiös

och bringar från en generös

sekiner till en medellös.

När jag fullbordat har mitt lopp

kan jag förnimma i min kropp

för att det ej ska bli en flopp

så är det  dags att sätta stopp.

Men ord som är från ingenstans

ändå har en viss substans

De ger åt språket redundans

som nonsensversens frälsarkrans.