SM-serien slutspelad.

Det blev Växjö- Lakers som tog hem SM-guldet efter en myckse rafflande match. Därmed är Skellefteås segererad bruten. Det är vad jag kan förstå första gången som ett Växjölag bärjar guldet. I och med det är serien slutspelad. För ishockeyn återstår dock en VM-turnering som börjar spelas redan i början av Maj.

I övrigt har jag ägnat en del av dagen med ett besök hos Folktandvården som gjorde ett litet ingrepp i mitt kranium. Eftersom ingreppet var en garantiåtgärd för en lite sämre lagning kostade det inte något. Det kanske var på tiden efter alla dessa år. Det är nämligen 80 år sedan jag första gången var till en tandläkare. Det var i Trehörningsjö och tandläkaren hette Lundgren. Han hade före sin karriär som tandläkare varit slaktare. Troligen ett grundläggande yrke för dentologer på den tiden. Det var en plåga och en pina att behandlas av denne herre som var specialist på att åstadkomma smärta. Men han gjorde ett noggrant arbete och det var nog genom hans insatser som jag kunde behålla mitt ordinarie tandgarnityr genom livet. Det är väl ingen del av kroppen som gjort så intensivt och krävande arbete. Jag har räknat ut att de malt ner sirka 50 ton födoämnen av de mest skilda karaktärer. En gigantisk prestation. Särskilt i mitt fall eftersom jag under hela mitt liv  haft en särskild förkärlek för sötsaker.

I det fallet erinrar jag en händelse i min barndom. Det var när Pastor Hellström i sin gudstjänstpredikanb beskrev den absoluta livsnjutningen. Då tog han som exempel två småpojkar i den Lundbergska familjen som satt ute i solskenet med mammas bitsockerpaket emellan sig. Skall man tro somliga kostrådsexperter är det väl inte den mest optimala dieten. Men av någon förunderlig anledning har de små glyttarna klarat sig friska och starka ända intill denna dag.

Och kanske klarar sig någon natt till.

Gonatt och gomorron.