Björnamåle, ett kärt ämne

Jämarns!! N´Adolf hadde bränt säg på spisskroken. De hadde bängles förn då han sku ta opp ringa. Han bann öm e  denn brännsåre vän slöre, men nu hadde ne börje å glötes. Då na Agda såg en dänn tellställninga vort na sä ampen. Hon sa ”Jestaligen! E hänne si int na bra ut int”. Va gett lägg på na groblaa söm sug ut glöt´n. N´Adolf rakt glonger vä öga.

N´Adolf hadde sålt´n gräsbuk att´n Jonanners däri grannbyn söm han sku leverere. Då han sku le´n dänn gräsbuken sä jölten mest hele vägen. Men dä geck ju bätter då han sprange sjalv. Då slapp´en ju kånka pån hele vägen

På hemvägen då han geck förbi märra då känta igennen å då hökkere na. Dä va rakt e jörnslete kräk Men en sak bestämt n säg för. Härnå skull n akt säg för brännsåra.