Dem vita varan.

I desa dagar funderar många runt om i landet om det möjligen skall bli en vit jul. Förutsättningarna för att så blir fallet är  inte de allra bästa i den södra landsändan eftersom jag hört att det grörnskar i hagarna på en del ställen.

Nu har vi de senast deagarna  fått så pass mycket snö över Tallbacken att det finns klar chans att den kommer att lysa upp även under juldagarna. På julafton verkar det bli klart och lite kallt väder. Något ymnigt snöfall önskar vi oss inte under helgdagarna då många transporterar sig mellan olika orter och biltrafiken är intensiv.

Avslutar denna skrift nu för att meddelst sängläge samla krafter för den snöröjning som väntar i morgon.

Gonatt och  gomoron.

Julmusik.

Fjärde söndagen i advent således den 21 december blir det Julmusik i Missionskyrkan. Tiden är  kl. 18.00 Det är församlingens sångkör tillsammans med olika solister och sånggrupper som framför ett fint program med både nya och mera traditionella julsånger. Dessa kombineras med bibelord och uppläsningar som sammantaget presenterar det budskap om fred på vår jord som julfirandet innebär.

Församlingens sångkör som under några år varit en lite decimerad skara har den senast tiden fått  bra tillskott av nya och nygamla sångare. Detta är mycket glädjande, men betyder också mycket för en ny optimistisk stämning i kören. Sångkören bildades under 1800-talets sista decennium och har sedan kontinuerligt verkat i bygden och församlingen i snart 120 år. Troligen är den en av kommunens äldsta sammanslutningar i sång och musiksammanhang.

Det skulle vara glädjande om så många som möjligt kommer till kyrkan på söndag klockan arton.

Tiggare.

Var til stan i dag för diverse inköp. Ett nytt inslag i staden är alla tiggare som sitter vid snart sagt varje butiksingång. Oavsett väder sitter de där som ett dåligt samvete i julhandeln. Personligen har jag försökt att ge dem alla en liten slant även om jag tycker att det inte blir till stor nytta för dessa arma. Men det  gäller faktiskt att ha gott om kontanter i börsen eftersom de äro legio.

I dessa dagar har det i samarbete med Hoppets Stjärna startats en insamling för att hjälpa dessa människor i deras hemland. Jag menar att det enda sättet att få till stånd en annan ordning är just detta. Det verkar också som insamlingen röner ett väldigt stort intresse och pengar flyter in för varje dag. Målet är att samla in 300.000 kronor innan jul och det verkar realistiskt. Genom hjälpinsatser i deras hemländer kan man förhoppningsvis förändra deras situation. Även om behoven är oändliga.

Ett ord.

Jag ernrade mig idag ett dialektord som jag inte var säker på var det kan härledas från. Det  är ordet Skrabbslatt´n. Ordet beskriver ett moment i höskörden förr i tiden. Då var det nämligen viktigt att även ta reda på det ynka gräs som fanna i diken och dikesrenar. Troligen var det mera för att det skulle se snyggt ut efteråt för några hömängder fanns inte att skörda. Det momentet i slåtterarbetet kallade Skrabbslatt.

Ett annat dialiktord är Garaväre som frankt kan översättas skitväder (Riktigt oväder)

Med de två funderingarna får ni nöja er för i kväll.

Gonatt och gomorron.

Något lite om måle.

Det var ett tag sedan jag behandlade vårt eget tungomål, så det kanske är dags igen. Jag har många gånger undrat över vart vissa av dialektorden kan härledas till. Ibland är det alldeles givet, men ibland är det svårare med härstamningen Till exempel ordet ”kragan” är lätt att härleda vilket är en omskrivning av kragen. Däremot ett ord som: ”schaljes” som betyder grimasera kan tyckas komma från helt olika härledningar. Ett ord som ”intjvätt” (= intet) kan man troligen härleda från just intet medan ett ord som hure /kana) eller tjeckel (dregla) är svära att hitta någon adekvat motsvarighet till.

Jag har också undrat över olika kraftuttryck som ryms inom den dialektala sfären. Med min sociala bakgrund har jag inte så lätt att finna alla sådana ord, men några skall jag väl kunna få fram. Attans så man då något hade gått på tok. Även Jädrans och Jämarns. Jäviken liksom Jäsiken hörde jag också någon som sa. Jädrans fehunn sa man då man skull nedvärdera någon. Då man skulle beskriva den onde blev det ofta Gamkärn ellr N´hin håle. Skrömta sa man om oknytt. Fariken var också ett uttryck jag erinrar mig liksom Fy Farao. Det finns säkert flera uttryck som jag inte kommit på här.

Minnesfunktion.

Jag har alltid fascinerats av vår förmåga att i vår hjärna lagra minnen av olika slag. Händelser och skeenden,  som ibland kan ha timat långt tillbaka i tiden, kan vi ta fram och återberätta. För varje intryck och meddelande vi på ett eller annat vis får från vår omvärld blir det en kemisk förändring i vårt sinnesorgan som gör att vi i efterhand kan medvetandegöra detta. Jag tror att beroende på hur vi använder våra minnen, glada eller sorgliga, påverkar det av och till vår sinnesstämning. Troligen är det olika hos oss människor beroende på hur vår fantasivärld är utvecklad.

Min mamma Signe var en fantastisk berättare. Hon kunde ibland ta fram sådant som hade hänt långt tillbaka i tiden och med en detaljrikedom som var häpnadsväckande återge dessa, med både glöd och hänföresle. Det är bara skada att de inte blev dokumenterade på något vis. Men det fanns förr inte tillgång till alla de tekniska möjligheter som det finns i dag. Jag erinrade mig i eftermiddags en händelse hon berättade. Det var som nu i juletid som den fattiga torparfamiljen drabbades av en tragedi som helt slog deras arma värld i spillror. Fastän det skedde långt tillbaka i tiden och det runnit månget vatten under broarna sen dess blev jag djupt gripen av minnet och det på verkade klart och tydligt min sinnesstämning. Vid något tillfälle skall jag försöka berätta händelsen som  till sist ändå, genom godhjärtade människors ingripande, blev till en solskenshistoria.

Jag tror det inte är fel att ibland ur minnenas dunkel ta fram ett och annat skeende som kan berika vår fantasivärld. Det kan påverka vårt liv på ett positivt sätt. För en åldrig person som undertecknad bloggskrivare är det kanske lättare än för en ung människa. Jag har ju som sagt det mesta av framtiden bakom mig och har därför så mycket djupare brunn att ösa ur. Fenomenet är dock värt att uppmärksammas vare sig man är ung eller gammal.

Hos doktorn.

Konrad var på läkarmottagningen och träffade doktor Fransson. Det var för en rutinundersökning oich då sa doktorn: ”Hosta” Och Konrad  hostade. ”Hosta” och Konrad han hostade igen ”Hosta” med samma resultat. Han hostade.

Då säger  doktor Fransson  ”Hur länge har ni haft den där besvärliga hostan”?

Därför är Konrads dilemma följande:

Livets krassa verklighet är krasslighet

Men som del av denna krassa verklighet

får man dras med mången krasslighet

blott som en del av livets krassa verklighet.

Bara en liten låga

Bara en liten låga flämtande matt och svag

Kan lysa upp i mörkret göra natt till dag

Bara en liten mening sagt med kärleks glöd

Tröstar en slagen hjälte och ger den svage stöd.

Den som gått vilse i världen, förlorat styrka och mod

Den kan du hjälpa på färden om blott din vilja är god

Någon som stapplar och faller kan du resa igen

Det är en ringa gärning men ack, så viktig min vän.

Så skall vi helhjärtat vara i kärlekens atmosfär

Och med ett ärligt sinne  leva som vi lär

Då ka en liten låga flämtande mattoch svag

Lysa upp i mörkret och göra natt till dag